Balans i livet är en av grundpelarna för att vi ska känna oss harmoniska och lyckliga. Balanserad på jobbet, i hemmet, i skolan eller på fritiden. Vi matas i våra sociala medier av fasad och lycka eller av olycka och oro. Svart eller vitt. Du ska vara allt OCH inget på samma gång. För syns du inte så finns du inte.

När jag växte upp behövde jag förhålla mig till ”rätt” typ av jeansmodell för att förstå de sociala koderna. Idag ser spelplanen helt annorlunda ut. Idag är det inte bara valet av jeans som talar om min sociala status, utan även min personliga relation till det specifika företaget, företagets miljöpolicy, utseendet på plagget, bildmaterialet jag väljer att dela, hur väl jag formulerar min innehållsrika bildtext o.s.v. Ord som ”personligt varumärke” har blivit en egenskap att ta med på cv:et.

Unga människor lider av sömnsvårigheter och vi blir allt mer stressade. Vi ska veta vilka vi är och vilka vi vill vara innan våra hjärnor ens är färdigutvecklade. Pannloben är dock inte fullt utvecklad förrän vid 25 års ålder och där sitter beslutsfattande förmågor, riskbedömningar, helhetsperspektiv, framtidsplanering, förmågan att sålla information och många fler av våra högre förmågor. (Då ska vi inte ens tala om stressen som kommer om du har passerat 30 år och fortfarande inte kunnat förvalta ditt varumärke.)

I Sverige använder 4 av 5 (81%) sociala nätverk och vi spenderar nästan 6 timmar om dagen i olika sociala plattformar. Sociala medier och det digitala landskapet öppnar dörrar och möjligheter vi tidigare inte kunnat drömma om. Vi blir influerade, inspirerade, imponerade och det ger oss en oändligt källa till kunskap. Om vi hanterar det på rätt sätt de vill säga. För det som händer i hjärnan när vi till exempel får en ”like” på Instagram är att det aktiveras en belöningskänsla och vi vill ha det igen och igen och igen. Anledningen till detta är måbrahormonet dopamin. Och vi ÄLSKAR ju att må bra!

Men det kan också få motsatt effekt då det skapas en oro när man inte är uppkopplad eller nåbar. Detta kallas nomofobi och betyder att personen upplever en ängslan när han eller hon inte är anträffbar via mobiltelefonen. Eller FOMO (Fear of missing out) då är det känslan av att missa något som skapar stress.

Så hur ska vi då uppnå balans i detta nya landskap?

I skolorna runt om i landet pratar vi källkritik, historia och matematik (en hårddragen beskrivning) men vi pratar inte om hur vårt psyke fungerar. Varför vi känner som vi gör, reagerar som vi gör eller agerar som vi gör. Vi bygger upp sociala plattformar som är helt anpassade till att på bästa sätt påverka våra hjärnor i den riktningen de är avsedda för. Men vi pratar inte om hur vi ska förhålla våra hjärnor till dessa system.

Ska vi nå den eftertraktade harmonin i livet kräver det att vi stannar upp och börjar titta källkritiskt på oss själva. Vi behöver stanna upp, investera i oss själva och lyssna inåt. Satori-trenden inom mode, resor, träning och inredning växer till exempel. Satori är ett begrepp inom zenbuddismen som innebär att du är nöjd och slutar jaga efter status och materiella ting. Alltså motsatsen till allt som går att konsumera snabbt och lättvindigt.

Men om vi fortsätter att jagar balansen med näsan i mobilen så är det de digitala plattformarna och inte vi själva som sätter spelreglerna. Jakten på balans fäller krokben för sig själv.

---

Miranda Jansson, PR-strateg och grundare till justcreate.se samt Skatan i podduon Sessan & Skatan