Ett begrepp som vi kommer stöta på alltmer den kommande tiden är frugal innovation. Frugal innovation placeras idag i korsningen mellan social innovation, teknisk innovation och institutionell innovation. Helena Hansson forskar i ämnet på HDK, och ger oss här en sammanfattning av de viktigaste delarna, sin egen forskning samt hur vi kan ta det vidare.

Frugal innovation – tillgodose grundläggande behov på nya sätt
Frugal innovation som begrepp nämndes första gången i en bilaga till The Economist 2010. Ordet frugal betyder sparsam och ekonomisk samt kostar lite. I början handlade det om att möta de mest grundläggande behoven hos den del av världens befolkning som lever under fattigdomsgränsen i de så kallade tillväxtekonomierna (se fotnot). Idag har intresset för frugal innovation även växt i så kallade utvecklade ekonomier, då många lever under svåra levnadsvillkor även här. För att kunna möta våra tiders kriser såsom utanförskap, ojämlikhet och fattigdom krävs nya metoder, angreppsätt och samverkan över gränser och kompetenser, och detta utforskas på olika håll runtom i världen. Att arbeta med innovation i dessa frugala situationer som de som nämns ovan, innebär att vi behöver tänka om och göra på ett annat sätt än vad vi var vana vid. I grunden handlar det om att (åter)använda resurser på ett sparsamt och innovativt sätt för att skapa värden som kommer många till dels, både för individen och samhället i stort, kort sagt: To do more with less for many (Bhatti & Ventresca, 2013).

Historiskt har kristider har alltid stimulerat kreativitet. Exempelvis under andra världskriget - under ledning av Churchill - initierades konceptet CC 41 där dåtidens främsta modedesigners gavs i uppdrag att göra mode med utgångspunkt från de begränsade resurser som då fanns tillgängliga. Idag finns också ett stort intresse för hur ett frugalt innovationstänk skulle kunna översättas till vår del av världen. I tider av åtstramningar och oro har man nu insett att vi har mycket att lära av varandra, exempelvis av hur utvecklingsekonomierna arbetar med innovation. Genom att här hemma och där borta, vi och dom smälts samman, skapas möjlighet till glokala (globala + lokala) förändringsaktiviteter.

En frugal situation handlar ofta om att en stor del av befolkningen har bristande tillgång till ekonomiska medel, kunskapsresurser och beslutandeaccess, att det är ojämlika villkor, samt en brist på stödjande infrastrukturer för att hantera och att verka för en hållbar utveckling. Denna avsaknad av stabila strukturer och ledarskap som stödjer viljan till förändring gör att utvecklingen sker långsamt. De här frugala begränsningarna - och i synnerhet en kombination av dem - inte bara försvårar levnadsvillkoren men hindrar också innovation från att äga rum. Även om begränsningarna i de frugala situationerna många gånger kan tyckas oöverstigliga, möjliggör de också en utmanande och unik möjlighet att tänka om kring befintliga förutsättningar för innovation. En intressant iakttagelse är att även om det finns många stora resursbegränsningar i frugala situationer, finns det numera ofta tillgång till så kallad Leapfrog Technology. (Leapfrog technology innebär att fattiga länder hoppat över fast telefoni och datoranvändande och gått direkt till mobila tjänster. Mobiltelefonen och sociala media-plattformar såsom Facebook och WhatsApp är idag viktiga frugala verktyg för att människor ska kunna organisera sin vardag.)

Men vad blir det då?
Ett tidigt exempel på en frugal innovation är Nokias 1100-modell som lanserades redan 2003, och som är världens mest sålda mobiltelefon, men som idag bara finns att köpa på begagnatmarknaden. Den designades för att kunna fungera i så kallade extrema”miljöer, där exempelvis tillgången till elektricitet är en utmaning. Därför blev ficklampa-funktionen en extra viktig designlösning jämte lång batteritid och robusthet för att klara dammiga och smutsiga miljöer. Ett annat - numera ikoniskt- exempel på frugal innovation är det så kallade M-Pesasystemet, en Kenyansk motsvarighet till Swish som utvecklades av telekombolaget Safaricom och Vodafone redan 2007. M-Pesa har idag (2015) fler än 20 miljoner användare i Kenya och 7 miljoner i Tanzania. Tekniken ger helt enkelt en möjlighet för användarna att via SMS kunna sköta ekonomiska transaktioner och sparande, mycket värdefullt då många av användarna saknar bankkonto. Tjänsten medger transparens vilket är extra viktigt i samhällen som präglas av hög korruption, och då många brukare är bosatta i rurala delar av landet skapas ekonomisk tillgänglighet genom en direkt tillgång till virtuella bankkontor trots avstånden till städer.

En grundförutsättning för att en innovation ska fungera är att den är förankrad i den lokala kulturen och att den upplevs som värdefull. Historien visar att Afrikas innovationskultur kännetecknas av en återbruksinnovation, där befintliga lösningar omarbetas och anpassas för att bättre möta lokala behov. Externt designande lösningar - som ett försök till hjälpinsatser - har många gånger visat sig vara oanvändbara väl på plats. Genom stor kreativitet, och genom stöd av informella klusters och nätverk har det oönskade eller oanvändbara transformerats till något värdefullt genom småskalig produktion och tillgång till enkla medel. En sådan re-innovation är exempelvis Toyotas Hi Ace mini-buss som har designats om till ett privat publikt transportmedel, Matatu - ett attraktivt alternativ i Östra Afrika, i avsaknad av en offentlig transport infrastruktur.

Att arbeta med frugal innovation
Min egen ingång till och intresset för frugal innovation har vuxit fram och formats via mitt designforskningsarbete som är baserat i Kenya. För mig är frugal innovation ett oerhört spännande designområde, inte minst för det är komplext, vilket gör att man måste tänka om och tänka nytt tillsammans med många olika aktörer. I stället för att designa ”lösningar” åt andra människor har jag valt att gå in i ett öppet samarbete med många olika aktörer i Sverige och Kenya: organisationer, företag, biståndsorgan, designers, innovatörer och slöjdare, såväl professionella som studenter. Startpunkten var en invasiv växt som växer i Victoriasjön – vattenhyacint – och en lokal hantverksorganisation i Kisumuområdet som redan innan hade skapat system kring att skörda och tillverka produkter av växten. Arbetet har handlat om att bygga vidare på det redan befintliga, och se projektet som en möjlig infrastruktur för förändring där fokus handlar om att stärka kvinnors roll i samhället och skapa nya försörjningsmöjligheter genom hantverksbaserade aktiviteter.

Detta har genererat nya resurser, produkter, redskap, arbetstillfällen, men också lett till ny kunskap, nya metoder och nya kontaktytor och att nya processer tagit form. Projektet har utvecklats organiskt över tid i takt med att fler och fler aktörer har knutits till processen som har skett parallellt i Sverige och Kenya. Genom att sammankoppla olika aktörer kan resurser samordnas och kombineras på nya sätt, därigenom minskar risken för att vi tar över det lokala ägandeskapet, vilket annars ofta kan vara ett problem. Målet är att över tid skapa självförsörjning, inte beroende. Mycket av innovationsaktiverna sker via och med stöd av just Leapfrog Technology såsom Facebook, Messenger och WhatsApp (i mobilen)

Hur kan vi använda oss av Frugal innovation här och nu?
En möjlig glokal utveckling är att implementera ett frugalt innovationstänk i redan pågående aktiviteter och sammanhang. I den traditionella slöjden är sparsamhet, funktionalitet och kreativitet inbäddat som förutsättningar för skapandet. Makers-, Do-it-Yourself (DIY) och slöjdaktivism är gräsrotsrörelser som länkar ihop handgjort skapande och frugal innovation, som kan inspirera till nya sätt att arbeta med innovation. Nya institutionella och sociala sammanhang kan skapas, där både nya och traditionella tekniker används som medel för förändring. Den ideella Hemslöjdsrörelsens satsning Do-it-Together som avser att leda till en mer jämställd, jämlik och tillgänglig hemslöjdsorganisation genom riktade insatser mot tidigare icke representerade grupper, representerar en sådan satsning, med stöd från Postkodlotteriets kulturstiftelse. Syftet är att människor som är intresserad av handgjort skapande ska känna sig välkomna på sina egna villkor och få ökade möjligheter att diskutera hur slöjdens material och tekniker kan bidra till ett mer hållbart samhälle. Ett pågående D-I-T projekt i Skövde sammanför krafter inom den ideella hemslöjdsföreningen med studenter från högskolan i Skövde för att hitta nya synergier. Träffarna sker i samarbete med GSP Makerspace - en förening inom Gothia science park där idéer kan testas och där det finns diverse utrustning – samt med olika studieförbund. Därigenom sammanförs olika generationer, världar och tekniker på ett fruktbart sätt.

Det Göteborgsbaserade initiativet Ta i hand har rönt stor framgång med sina informella slöjdträffar på flyktingmottagningar och i områden med stor kulturell diversitet, där möten genom hantverk är i fokus. (Red: Ta i Hand är inte bara Göteborgsbaserade, utan projektet startade i Göteborg, och konceptet har nu spridits över regionen och finns lika mycket i Falbygden, Trollhättan och på Restad gård i Vänersborg.) Slöjd och hantverk har visat sig vara en effektiv metod för att lära av varandra över gränser. Slöjden bygger broar mellan språk och kulturer vilket skapar en alternativ institutionell utbildningssituation. En vidareutveckling av de två slöjdprojekten skulle kunna innebära att industri och näringsliv kopplas på för att skapa en språngbräda för integration även på arbetsmarknaden och för att skapa nya arbetstillfällen. Ny teknologi kan integreras som resurs för det gemensamma kunskapandet och nätverkandet.

Designers, slöjdare och andra kreatörer är viktiga frugala innovationsresurser som i högre grad borde användas i strategiska satsningar från samhällets styrande, såsom Churchill förstod att använda samhällets kreatörer att möta samhälleliga behov på ett sparsamt och innovativt sätt. Genom att sammanföra olika kompetenser i långsiktiga, strategiska samhällsutmaningssatsningar, tränas aktörerna i samverkan över gränser. Därigenom kan ny kunskap och nya metoder skapas vilka kan översättas i andra glokala och frugala innovationssituationer. Olika perspektiv och bakgrunder är nödvändiga, och därför bör frugal innovation ske tillsammans med många olika samhällsaktörer: industri och näringsliv, civilorganisationer, individuella eldsjälar, forskning och akademi samt styrande beslutsorgan. Att agera tillsammans är svårt men nödvändigt, friktionen som uppstår då många olika aktörer möts bör tas tillvara på som en värdefull källa för kreativitet och innovation.

Helena Hansson, oktober 2016

Helena Hansson är industridesigner och doktorand i Design på Högskolan för design och Konsthantverk/Stenebyskolan, Göteborgs Universitet. Helena arbetar i gränssnittet mellan designforskning och designpraktik och håller just på att slutföra sin avhandling där forskningsprojektet är baserat i Kisumu, Kenya. Projektet har stöd från SIDA genom Mistra Urban Futures som arbetar med hållbar global stadsutveckling genom de glokala forskningsplattformarna i Göteborg, Kapstaden, Kisumu, Manchester och nu senast i Malmö.

------

Tillväxtekonomierna kallas ibland även ’BOP markets’ – Base of the Pyramide markets, baserad på Prahalad, C.K & Hart, Stuart.L (2002) “The Fortune at the Bottom of the Pyramid”, Business + strategy, issue 26

------

Mer läsning om frugal innovation:

Gewald et al (eds) (2012) Transforming Innovations in Africa: Explorative Studies on Appropriation in African Societies, ISBN 978-90-04-24523-5, Koninklijke Brill NV, Leiden The Netherlands (hardback)

Hansson, Helena (2014) An Alternative designer role, Swedish Design Research Journal, Vol. 1, No 14, pp. 4-10

Lastovicka, John L., Bettencourt, Lance A., Hughner, Renée S., & Kuntze, Ronald J. (1999) Lifestyle of the Tight and Frugal: Theory and Measurement. Journal of Consumer Research, 26(1): 85-98.

Leadbeater, Charles (2014) The Frugal Innovator: Creating Change on a Shoestring Budget. ISBN-13: 978-1137335364, ISBN-10: 113733536X, pp.52-54, 57

Palmsköld, Anneli (2012) Hantverk som immateriellt kulturarv, Löfgren, Eva (red.), Hantverkslaboratorium, Hantverkslaboratoriet, (Göteborgs Universitet): Mariestad 2011

Pesa, Iva (2015) Frugal Innovation in Africa: Technology, entrepreneurship and development in innovation processes Working Paper by Iva Peša, Centre for Frugal Innovation, Leiden, The Netherlands

Prahalad, C.K & Hart, Stuart.L (2002) The Fortune at the Bottom of the Pyramid, Business + strategy, issue 26

Radjou, Navi; Prabhu Jaideep (2015) Frugal Innovation: How to do more with less, The Economist

Radjou, R., Prachu, J. and Ahuja, S. (2012) Jugaad Innovation: Think Frugal, Be Flexible, Generate Breakthrough Growth. Jossey-Bass.

Schumacher, E.F (1973) Small is Beautiful: A Study of Economics as if People Mattered, Blond & Briggs Ldt, London

Stark, David (2009) Paperback Printing (2011) The Sense of Dissonance: Accounts of Worth in Economic Life, ISBN 978-0-691-5248-6

Åhlvik, Clara & von Busch, Otto (red.) (2009), Handarbeta för en bättre värld, Jönköping: Jönköpings läns Museums årsbok, p.16, 24