SOM-institutet presenterade sin senaste undersökning i veckan. Institutet är ett centrum för forskning som drivs gemensamt av Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Statsvetenskapliga institutionen samt Centrum för forskning om offentlig sektor (CEFOS) vid Göteborgs universitet.

Varje år gör de en stor nationell undersökning som hösten 2007 omfattar totalt 9 000 personer i åldrarna 15 till 85 år. Undersökningen rymmer frågor om bland annat politik, samhälle, medievanor, offentlig service, miljö, risker, ny medieteknologi och fritidsvanor. Läs mer här.

Som medborgare är vi ganska politiskt okunniga, så okunniga att en av statsvetarna i gruppen frågade sig varför inte hela vårt system brakar ihop då demokrati i teorin kräver en upplyst valmanskår. Det kanske är som med humlor och flygförmågan. Vi står oss dock mycket bra i internationella jämförelser.

Medborgarnas förtroende för samhällsinstitutioner

De presenterades vilka samhälleliga institutioner vi litar på mest och minst. Sjukvården ligger som vanligt högst och de politiska partierna lägst. Andra som ligger högt är polisen, universiteten, riksbanken och Radio/TV. För övrigt litar kvinnor mycket mer på polisen än män, medelklassen mer än arbetarklassen och högern mer än vänstern.

I bottenskiktet hittar vi EU-parlamentet, EU-kommissionen och fackliga organisationer. Även om EU-institutionerna får lågt förtroende nu, är det stigande. Det går också upp för rättsväsendet, alltså polis och domstolar, samt för storföretag och banker. Men ner för politiska institutioner som riksdag, regering, kommunstyrelser och partierna.

Inga dramatiska förändringar i förtroendet för media. Vi litar som vanligt mycket mer på Radio/TV än vad vi litar på dagspressen.

Förtroendet för samhällsinstitutionerna tycks vara uppbyggt av två storheter; förtroende för samhället och förtroendet för andra människor.

De flesta vill inte minska den offentliga sektorn i Sverige. De serviceområde som flest anser bör prioriteras är äldreomsorgen. Det område som flest anger som i första hand kan minskas på om nedskärningar skall göras är friskolan.

Ungas värderingar

Generellt kan sägas att unga (15-29 år) är politiskt, ointresserade, njutningslystna individualister som vare sig bryr sig speciellt mycket om varken landets säkerhet eller fred i världen. Men som däremot är ganska nöjda med hur demokratin fungerar. Det är alltså inte den här generationen som kommer stå för stor samhällsomdanande revolution, inte om man ska tror på SOM-institutets rapport i alla fall.

Stödet för stamcellsforskning stiger stadigt. Den enda grupp som är mer positiva än de unga är de mellan 55-85 år. Denna grupp var tidigare den mest negativa.

De unga är också positiva till homosexuellas adoptera rätt att adoptera barn och stödet stiger allt fortare. Man är dock negativ till att tillåta försäljning alkohol i livsmedels butiker, endast ¼ av de unga stöder förslaget.

De unga är dock ingen homogen grupp till exempel är tjejer mer positivt inställda till homoadoption och killar mer till att kunna köpa sprit på Ica. Även utbildning och klasstillhörighet har viss betydelse men det variera med fråga.

Folkets viktigaste frågor

De frågor som folket bryr sig mest om är:
1.Sjukvård
2.Sysselsättning, även om intresset faller lavinartat sedan valet 06
3.Utbildning och Miljö delar tredje platsen men intresset för miljön stiger snabbt

De frågor som folket bryr sig minst om är:
1.EU/EMU
2.Energi/kärnkraft
3.Jordbruk

Media och kommunikation

De flesta av oss har nu tillgång till mobiltelefon och bredband och använder grundfunktionerna flitigt. Den enda åldersgrupp som ligger långt under de andra avseende Internet användning är de mellan 65-85år, bara 19% av dem använder Internet flera gånger i veckan.

Högre tjänstemän och ungdomar ligger i topp med över 80% som använder Internet flera gånger i veckan. De vanligaste användningarna är att söka information och att maila följt av att ta till sig nyheter.

De unga är ganska ensamma om att chatta och ladda ner musik. Få deltar än så länge i forum eller bloggar. Deltagandet ökar men oftast som reaktion inom givna ramar. Vi är fortfarande först och främst konsumenter på Internet, även om web 2.0 tycks vara på väg att slå igenom.

TV4, SVT1 och SVT är de största kanalerna och ligger högt över de andra. Sedan kommer TV3 och Kanal 5 som växer. Andra kanaler som knappar in på ”de fem stora” är TV4Plus, TV6 och SVT24. Att SVT är störst bland äldre tittare är väl ingen nyhet, men bekräftas. I radion är P4 den absolut största kanalen, långt senare kommer P1, P3 och Radio rix.

Angående den ökande tidningskonkurrensen från gratistidningarna:
En (1) gratistidning leder till ökat läsande, särskilt i svaga grupper. Flera gratistidningar leder dock inte till särskilt mycket mer läsande.
Mediakonkurrensen ökar men det är inte bara gratistidningarna som står för den ökade konkurrensen…
Paperstidningen som fenomen står fortsatt ganska stark.
De individuella faktorer som påverkar medieaanvändning är:
Ålder, fysisk/hälsa, mentalitet, livsstil & identitet och social position.

För övrigt kan sägas att svenskarna är ganska positiva till både den nationella och den egna ekonomins framtid. Fast det är skillnad beroende vilken klass man känner sig tillhörig i. Medelklass är mer positivt inställd än arbetarklass.