När det handlar om gott och ont och dumt och smart behöver vi kanske kunna falla tillbaka på hur begreppen definieras enligt filosofer och ordlistor. Det verkar vara svårt att argumentera för en känsla och en intuitiv handling. Tyvärr eller lyckligtvis blir definitioner av det här slaget ofta onödiga eftersom etiska dilemman ser olika ut beroende på kultur, religion, erfarenheter, ålder etc.

Så vi har ett ramverk, men till syvene och sist är det upp till var och en av oss att bestämma om något är bra eller dåligt i alla fall.

Medieakademins årliga höstseminarium, det elfte i ordningen, gick i år under rubriken Godhetens Imperium och ställde sig frågan Kommer de etiska företagen erövra världen? Intressant tema i dessa hållbarhetstider.

Den gamle Army of Lovers skojaren Alexander Bard, för dagen presenterad som filosof och artist med två böcker och X antal plattor i sitt CV, talade om skillnaden mellan moral och etik.

Moralen håller på att dö och vi måste börja tala om etik istället. Företagsledare som inte har fattat att det är en stor skillnad mellan dessa två begrepp och blandar ihop dem i en och samma mening, vet ingenting. Slutsatsen av Bards 40 minuter i 200 km/h var just detta, vi måste skärpa oss när det gäller definitionslära. Moral och etik är inte samma sak och snart går moralen mot sin undergång.

Eva Hamilton talade inte s mycket om varken etik eller moral utan berättade vitsen med Public Service i ett land med 250 kanaler. Vi måste inte vara störst men vi skall vara viktigast och ha den viktigaste visionen. sa SVT:s VD .

Läs mer om MedieAkademin här