Göteborgs reklambyråvärld ser vid första anblick ganska jämställd ut. Många kvinnor jobbar inom projektledning, reception och ekonomi. Men i kreatörsrummen lever i hemlighet Mad Men-eran kvar. På tio stora reklambyråer i stan jobbar 46 copywriters, nio av dem är kvinnor. Vi* träffade några av dessa kvinnor och pratade om allt mellan sköna reklamkillars hierarkier, till tips i hur man kommer loss när man fastnat i sitt skrivande och vikten av att bereda vägen för andra kvinnor.

Tredje ut i vår intervjuserie med copywriterkvinnor är Jessica Toreld. Vi träffade Jessica på hennes arbetsplats där hon idag är den enda kvinnliga copywritern. Hon berättar om ansvaret man har som reklamare, om att känna sig annorlunda och skillnaden på manliga och kvinnliga kreatörer.

Du har en bakgrund inom journalistik, har du användning utav det som copy idag?
Jag är ju inte klassiskt skolad inom reklam och har alltid känt mig som den där outsidern som har råkat glida in här och bara går och väntar på att bli avslöjad. Typ. Men min journalistbakgrund hjälper mig som copy mer än någonsin nu när allt bygger på relevant content som ska passa in ett sammanhang på målgruppens villkor.

Varför tror du att det är så?
Man ser inte på köpt media på samma vis idag. Vi konsumenter är för luttrade. Idag måste du förtjäna din plats för att nå fram, bli intressant. Det är ju det journalistiken bygger på, så för mig är det helt naturligt att prata på det viset.

Vi har kikat på Göteborgs byråer där det är betydligt fler manliga än kvinnliga copywriters, varför tror du att det är så?
Traditionellt är det här ju en mansdominerad bransch. Det kommer ta lång tid för dom ränderna att gå ur. Jag tror egentligen inte det handlar så mycket om manligt och kvinnligt utan att det är en generationsfråga. Det behövs ett yngre tänk som tar bort stämpeln reklambranschen har. Men det är viktigt som kvinna i branschen att visa att det går att ta för sig och bereda väg för yngre.

Ser du någon skillnad på hur manliga respektive kvinnliga kreatörer arbetar?
De flesta kvinnor är ofta mer lyhörda, ser till att alla får säga sitt, har inte lika mycket prestige i idéarbetet och så vidare. Men det är på både gott och ont. Det blir ett mjukare klimat för stunden, men samtidigt mer laddat. Många manliga kreatörer är måna om sitt namn i branschen, att bygga sitt eget varumärke och det gäller att kunna navigera i det och våga påpeka när sådana intressen tar över.

Tycker du att svensk reklam är normbrytande idag?
Den börjar bli det. Det är bra när varumärken börjar ta ställning, när reklam mer handlar om att vara med och påverka samhällsfrågor och trender än att bara driva försäljning. Det större ansvaret har ju alltid funnits där. Det är ju våra ord, våra bilder som fyller människors vardag, våra budskap som man tar in och processar utan att tänka på det. Det får vi inte ta för lätt på.

Vad har varit det största hindret i din karriär?
Mitt stora hinder har nog varit min egen självbild, att jag inte har känt att jag har passat in. Med min bakgrund kommer mitt idétänk från ett annat håll och det har tagit lång tid för mig att se styrkan i det, fördelarna i att inte resonera som en kreatör. Så egentligen har min karriär mest handlat om att tro på mig själv och våga stå på mig när jag blir ifrågasatt. Nuförtiden är mina kollegor rätt vana vid hur jag funkar och jag uppskattas för det, men jag önskar att jag hade haft mer skinn på näsan från början.

Har du något tips på hur yngre kvinnliga kreatörer ska tänka när de kommer ut på byrå?
Ta plats. Gör dig tillgänglig. Var nyfiken, ifrågasätt. Många som börjar hos oss idag som är under 30 har redan det i sig, men det handlar verkligen om synas och våga säga det där konstiga man tänker på, även om det är läskigt. Men det absolut viktigaste för en copy är att värna om sin egen röst, den som är skälet till varför man ville bli copywriter. Man blir lätt avtrubbad och börjar låta som alla andra.

-------

3 snabba:
Instagramkonto: @dromma
Bok: Stephen King, On writing
Minnesvärd reklam: Folkoperans reklam som visade hur sjukt blasé vi har blivit gentemot samhällets allra mest utsatta.

-------

*Läs mer om projektet Woman Up av Yrgostudenterna Andrea Lapanje och Frida Axenbrant här