ADA arrangerade ett seminarium i två delar på Arkitekturmässan den 25 oktober: En planerad eller oplanerad stad, vad blir bäst?

Thomas Entmann presstalesman från fristaden Christiania i Köpenhamn föreläste första halvan av seminariet om hur Christiania har växt fram och organiserats, och vad som är aktuellt just nu. Det som blev tydligt var hur viktigt själva beslutsordningen har varit för Christianias framväxt och stabilitet, trots många år av hot om evakuering. I Christiania är det konsensus som gäller, alla skall vara eniga om beslut. Det gör den inre splittringen minimal och att man står enad utåt. Men det innebär också att allt tar längre tid. Samarbete är A och O, alla hjälps åt och använder sig av det som finns. Husen har byggts av gemensamma krafter, ofta med återanvänt material. Man äger inte sitt hus utan det är ett gemensamt ägande.

Nu har Christiania kommit i en position där man har erbjudits att köpa loss marken och byggnaderna för 150 miljoner danska kronor, och detta är de i full gång med. Men som Thomas Entmann sa, de vill inte äga för ägandets skull utan för att förhindra att andra tar över och spekulerar. Därför har de släppt sk folkaktier som de välkomnar människor överallt att köpa. För att ägandet skall bli så brett som möjligt. Dessutom är det återigen, efter tio års stopp, möjligt att börja bygga igen. Thomas Entmann berättade också att vid en fråga till Köpenhamnsborna om de skulle flytta till Christiania om de fick direkt, så svarade 20% ja. Han menade på att det ligger en outnyttjad potential i det som inte är så kontrollstyrt och i människors egen vilja att bygga fritt och få påverka sitt eget boende, utan detaljerade ramverk.

Efter pausen blev det en diskussion med Tina Saaby Madsen (Köpenhamns stadsarkitekt), Björn Siesjö, (Kanozi Arkitekter), Helena Bjarnegård (Stadsträdgårdsmästare Göteborg), Magnus Sigfusson (chef för bygg på Stadsbyggnadskontoret Göteborg) och Johannes Åsberg (YIMBY). Joakim Forsemalm, forskare inom stadsomvandlingsprocesser vid Göteborgs universitet var moderator.

I diskussionen framkom det att alla var ganska eniga om att det gamla, modernistiska sättet att planera staden var ganska förlegat och det borde öppnas upp för medborgarnas egna initiativ. Helena Bjarnegård berättade att det numera som enskild medborgare finns möjlighet att på ett helt annat sätt använda stadens parker och mark. Ett exempel är musikfestivalen på Apslätten, ett annat lokala initiativ till odlingar. Tina Saaby Madsen ville lyfta fram att staden skall finnas till för alla sorters människor, även de som inte vill bygga själva och bo på liknande sätt som i Christiania. Att även de skall finnas med i planeringen. Magnus Sigfusson instämde i kritiken mot de förlegade metoderna och betonade vikten av medborgar inflytande.

Johannes Åsberg påpekade att oavsett hur själva planeringsprocesserna går till så är det ändå de stora byggföretagen som bestämmer. Det är de som bygger i slutändan. Seminariet avslutades med att Björn Siesjö efterlyste möjligheten att säga Ja! till planer, istället för som nu, bara kunna säga nej eller vara tyst.