17 – 19 mars Vernissage fredag 27 mars kl 18–21

I min samiska familj finns många berättelser som jag fick höra under min uppväxt. En del handlar om magiska skogsväsen som de påstod sig sett och upplevt lika verkliga som att du och jag sitter här, det var helt omöjligt att inte tro att de var sanna. En del berättelser avslöjade tragiska livsöden i familjen. Men där fanns även mycket glädje och skratt i de allvarliga undertonerna, livet var hårt på fjället, det finns ingen anledning att hymla om det.

Tänk hur det var dåförtiden när vi levde 10–15 personer i en kåta. Alla fick vara med i allas liv från början till slut. Livet och döden var ett naturligt inslag i vardagen.

Min äldsta moster berättar ofta om min morfars mamma Sire, som 1916, 35 år gammal, blev dödligt sjuk när de var till fjälls, långt från civilisation. Hon var gravid och hon hade alla sina barn omkring sig, min morfar var 10 år.

Filmen ”Sire och den sista sommaren” bygger på en dikt jag skrev 2018 då en jag plötsligt fick pollenallergichock och inte fick luft. Dikten blev ett samtal mellan Sire och det ofödda barnet, kanske var det jag som var barnet, likt en andlig röst, från oss som kommer efter. Jag bar henne i hennes rädsla och påminde henne om att "än finns din värme – du är inte ensam" När Coronan sköljde över världen blev filmen än mer aktuell. Jag ville göra en vacker film om döden.

ANIMATIONER (2–3 skärmar)

Mytologi, väsen, barndomsminnen och naturens kraft. En film om människors förhållande till naturen. När min moster berättar om när skogsväsendet Háldi som lurade ut henne i skogen, som barn, berättar hon det med lika mycket säkerhet som att du och jag sitter här. Háldi är en del av sin skog – ibland beter hon sig lite märkligt, hon kan anta formen av ett träd, eller bli en del av mossan. Barnen hon lockar med sig blir en del av naturens fauna. Háldi är en del av det ekologiska systemet, som vi alla är.

Liselotte Wajstedt, född 1973 i Kiruna, bosatt och verksam i Stockholm, arbetar som regissör och manusförfattare men även installationer och visuell konst förekommer som uttrycksformer. I sitt omfattande arbete med experimentella rörliga bildverk utforskar hon både estetik och politik med återkommande teman såsom arv, övergrepp och identitet. Hon arbetar gärna i gränslandet mellan konst och film.

http://www.liselottewajstedt.com