Design är den kulturform som når flest och den gren av näringslivet som formar människors vardag och fest. Vilka som ansvarar för den utformningen har betydelse.

Det designerinitierade projektet Omforma har undersökt sin egen bransch i enkäter, intervjuer, workshops, paneldebatter och rundabordsamtal och på plats i Stockholm, Göteborg, Malmö, Gävle, Lund och Almedalen. I det stora materialet som kom fram, fann Omforma samverkande diskriminerande mönster för kön, klass, etnicitet och ålder. Inkluderingar och exkluderingar skapar en starkt likriktad grupp. Eller rättare sagt två grupper: produktdesign plus textildesign är kvinnodominerade men hierarkiskt underordnade de manligt dominerade industridesign plus möbeldesign. Makten har svårt att se sin del och sitt ansvar. Formgivarna har ingen tradition av att organisera sig.

Sveriges befolkning utgör en mångfald olika erfarenheter och perspektiv. Bland utövarna i designbranschen är det mer skralt med mångfalden. Branschens nuvarande strukturer leder till att inte alla kan ta plats eller ges lika villkor. Normen är så smal att det är alltför lätt att avvika och i förlängningen tappa fotfästet i yrket. Den produktion som sker idag och det sätt som design presenteras på riskerar att utesluta hela generationer och grupper ur gestaltandet och beskrivningen av samtiden.

När de som dominerar branschen delar samma referenser och bakgrund blir den stängd och alltför intern för att vara relevant för övriga samhället. Människor med olika erfarenheter har sammanlagt större möjlighet att skapa ett rikt formspråk med relevans för fler. Vi är övertygade om att vilka som kan ses som utövare av design, har betydelse för vilka som kan få glädje och nytta av design.

Under projektets gång har Omforma frågat alla deltagare och medverkande (designer, företagsledare, institutioner, högskolor, designorganisationer) vad de ser för lösningar på branschens problem och vad som är viktigast att ändra. Hur vi ska komma ur exkluderande strukturer för att skapa en verkligt stark och kreativ designbransch? Det räcker inte att satsa på breddad rekrytering till utbildningarna. Det är ett hårt jobb för en designer att etablera sig i Sverige och över huvud taget bli kvar i yrket i dagens läge. Därför vill Omforma visa hur branschen kan bryta mönstren.

Här är Topp 5 ur Omformas manifest riktat till politik och bransch:

1. Vi vill ha lika möjligheter för alla utövare oavsett kön, etnicitet, ålder, sexuell läggning, funktionsvariation, könsidentitet/-tillhörighet eller religion. Vi vill ha lika möjligheter inom alla områden: uppdrag, anställningar, utställningar, tävlingar, stipendier eller projektbidrag. Exempelvis genom att design ska synliggöras med mer statistik i både offentliga och företagssammanhang.

2. Vi vill att det ska gå att försörja sig på yrket utan en förväntan om ideellt arbete i flera år. Därför behöver vi exempelvis bli bättre på att organisera oss. Vi vill att designer är öppna mot varandra och hjälper varandra att se vilka vägar som finns för marknadsföring, finansiering och avtalsmallar. Vi behöver prata med varandra om ersättningar, skissarvoden, förmåner och rättigheter. För att det samhällsekonomiskt ska löna sig med alla nyutbildade designer måste det finnas möjlighet att tjäna pengar inom yrket för den enskilda formgivaren.

3. Vi vill att företagen utmanar sig själva för att bli bättre arbetsgivare. När en organisation diskriminerar så får de inte den bästa sökanden till ett jobb och därför har ett aktivt arbete med lika rättigheter och möjligheter en potential att öka produktivitet och vinst. En bredare grupp av anställda kan dessutom flytta horisonten för vad som är möjligt på företaget och kan på så sätt öppna nya marknader.

4. Vi vill att designbranschens utveckling i högre grad än idag ska få ta del av statliga stöd och satsningar. Kunskapsintensiva verksamheter som design kräver stora insatser och leder ofta till utveckling av produkter eller idéer som enskilda företag har svårt att behålla kontrollen på och därmed återbetala och få avkastning på investeringarna. Vi vill också ha en mer professionaliserad bransch med större diversifiering bland formgivarna: använd exempelvis återkommande tävlingar med tydliga uppdrag där deltagarna lämnar sina bidrag anonymt.

5. Vi vill att en eller flera designorganisationer stöttar designer juridiskt och fackligt genom att driva frågor som exempelvis ersättning, avtal och likabehandling.

Alla erfarenheter och olika kompetenser behöver få ta plats och ses som de tillgångar och möjligheter de är. Alla perspektiv och livsstilar ska få nytta och glädje av design. De behöver inte passas in i samma mall. Design är i första hand en process, som kan ta sig många olika former av praktik och resultera i många olika produkter, miljöer, rum, processer, sociala eller fysiska, vackra, nyttiga och användbara. Vi vill inte ha en skral och enahanda designbransch. Vi vill ha en spretig, nyskapande och samarbetande. Det vore ett samhällsekonomiskt framgångsrecept, och Sveriges designexport skulle bli bättre och större på kuppen. För det behövs såväl statlig som intern branschpolitik.

------------

Kerstin Sylwan
Projektledare Omforma. Författare, designer Design Stories

Magdalena Forshamn
Medarbetare Omforma. Tekn dr arkitekt, byggemenskapsledare Folkstaden

Margot Barolo
Processledare Omforma. Designer, programansvarig Beckmans

Daniel Byström
Designer. Styrelseledamot Sveriges designer/Design Sweden

Petrus Palmér
Designer. Styrelseordförande Sveriges designer/Design Sweden

 

Omforma, nya strukturer för designbranschen har undersökt industridesign, produktdesign, textildesign och möbeldesign utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Onsdag 10/2 kl 17-19 på Nationalmuseum design, Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm presenteras boken som beskriver Omformas resultat, slutsatser och framtidsstrategier. Alla är välkomna! Här är mer info om bokreleleasen