Vi fick tag på en rapport om ett spännande arbete med cultural planning i ett flertal kommuner runtom i VGR, och hur det kan stötta upp arbetet med att skapa lyckade lokal projekt inom kultur. Bakom denna stod föreningen Cultural Planning Laboratory, så vi tog och ställde några frågor till föreningens ordförande Christina Hjort.

Vad är egentligen cultural planning?
Det är en metod som har funnits sedan början av 1990-talet och som kommer ifrån Australien och USA. Metoden syftar till att synliggöra och tillvarata de kulturella resurserna i samhällsutvecklingen, som ofta präglas av funktionalism och ingenjörsperspektiv. Det man arbetar med är kultur i dess bredaste bemärkelse och cultural planning innefattar förutom de vanliga konstarterna även kulturhistoria, matkultur, sedvänjor, berättande, humor, och platsens egna uttryck.

Hur går man till väga?
Cultural planning handlar om att tydliggöra vilka kulturella resurser som finns på en plats, till exempel en stadsdel, genom att mappa in dem på kartor. Resultatet blir ett mångfacetterat porträtt till grund för framtida satsningar. Informationen samlas in från flera håll där inte minst medborgarnas röster spelar en central roll. Metoden prövas på flera ställen i Norden. Norrby i Borås, Tjörn och Bergsjön i Göteborg är några exempel där den använts.

Vad ville ni åstadkomma med projektet Cultural Planning Laboratory?
Cultural Planning Laboratory bildades för att kunna stötta kommuner som ville prova det här med cultural planning. I ett första skede har vi arbetat tillsammans med elva kommuner i Västra Götalandsregionen. Genom ett nära samarbete har vi hjälpt dem att införliva fler perspektiv i sin samhällsutveckling, något som bland annat har ställt krav på ett mer tvärsektoriellt arbete än tidigare.

Nyligen gav ni ut rapporten Fångad av platsens själ, vad handlar den om?
Rapporten skildrar de erfarenheter vi gjorde i vårt arbete med de elva kommunerna. Vi ger exempel på både framgångsfaktorer och svårigheter med cultural planning så att våra erfarenheter ska komma fler till nytta. Det är viktigt att ställa sig frågan om förutsättningarna finns för ett lyckat projekt innan man drar igång. Annars är det bättre att vänta och först hantera hindren.

Vad var syfte och mål för de deltagande kommunerna?
Varje kommun hade sitt eget syfte, men alla lärde sig ett nytt förhållningssätt till kulturutveckling. Vi är inne i ett paradigmskifte där kulturen går från att ses som en enskild kommunal fråga, till att få ett bredare genomslag i samhällsutvecklingen.

Vilka lärdomar kan andra kommuner dra?
Jag tror att det är viktigt för många kommuner att finna en ny väg framåt. Flera brottas med att få till en positiv befolkningsutveckling och ska man nå dit måste det finnas en positiv verksamhet i botten. I det arbetet är det breda, kulturella perspektivet viktigt.

Hur ser framtiden ut för Cultural Planning Laboratory?
Även om projektet med de elva kommunerna har avslutats är det viktigt att det finns kvar en plattform och en stödfunktion. I väntan på att formerna sätter sig vill vi vara en kunskapsspridare för kommuner i både Sverige och övriga Norden. Vi har utvecklat ett starkt nordiskt samarbete för att dela erfarenheter och kunna hjälpa kommuner och andra intressenter bättre. Just nu planerar vi för en nordisk konferens som går av stapeln i Göteborg och Borås den 16-18 september 2015.