I dag offentliggjordes Kulturutredningen, "en förhållandevis omfattande kulturpolitisk förvaltningsreform".

Utredningen föreslår att flera myndigheter och institutioner slås samman. Syftet med detta anges vara att effektivisera arbetet med kulturen och för att göra kulturen mer lättillgänglig för svenskarna.

Kungliga biblioteket ska få en central roll inom det nationella biblioteksområdet, Riksarkivet och landsarkiven bildar en ny myndighet - Arkivverket. Myndigheten får en central roll i arbetet med det nationella arkivområdet. En central myndighet för arkiv och bibliotek inrättas senast 2014.

I frågor som rör historia, livsmiljö och samtid föreslår utredningen att Riksantikvarieämbetet, Riksutställningar, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Statens konstråd och Arkitekturmuseet går ihop till en myndighet.

I frågor som rör kulturarbetarnas situation föreslår utredningen en myndighet för bidragsgivning och ersättningar. Enligt utredningen skulle det innebära att en del av verksamheten inom Statens kulturråd, Konstnärsnämnden, Sveriges Författarfond och viss verksamhet inom Rikskonserter samlas till en myndighet.

En annan av huvudpunkterna var att öka regionaliseringen av kulturpolitiken. Det ska ske genom att staten ger samlat kulturbidrag till respektive region som sedan ska fördelas av de lokala politikerna.

Utredningen efterlyste också mindre detaljstyrning från statens sida och större handlingsfrihet inom konstinstitutionerna, där längre kontrakt, med Public Service-kontrakten som förebild, styr verksamheten.

Högre kulturutbildning och mer strategisk forskning inom kulturområdet var också ett av förslagen som presenterades.

Utredningen var den största kulturutredningen som presenteras sedan 1974. Utredningen har hållit på i 1,5 år. Den senaste kulturutredningen presenterades 1995.

Utredningens ordförande Eva Swartz Grimaldi
Samtal med kulturjournalisten Karsten Thurfjell (P1-morgon)
Till Kulturradions rapportering om kulturutredningen
Läs Kulturutredningen på regeringens webbplats