Att så ett frö är en märklig upplevelse. Varje gång känns det som om jag åren innan bara har inbillat mig att det har kommit upp något ur jorden. Som om det vore omöjligt att det lilla fröet ska bli en planta som ska bära den frukt eller de blommor som jag drömmer om. Men efter någon vecka så sticker det varje år upp något litet ur jorden, och där finns hopp.

Det diskuteras ofta i olika sammanhang om mötesplatser där människor med olika socioekonomisk bakgrund kan träffas. Jag tror att utomhusmiljöer är idealiska för dessa möten för att rummet är imaginärt – det skiljer sig från person till person och ger alla möjlighet att känna en viss trygghet och självsäkerhet när vi träffas ute. Den öppna ytan tillhör oss alla och är därför en demokratisk plats. Just odling blir därför ett sätt att tillgängliggöra sig det här rummet utan väggar och tak – att aktivt bruka det och fylla det med mening, vilket är vad jag också till vardags arbetar med.

Jag arbetar med personer som är inskrivna på Arbetsförmedlingen som arbetssökande. De kommer till oss på Infoglob för att få hjälp och stöd med olika saker som rör arbetslivet och jobbsökning. Vissa har inte haft arbete under en lång tid och behöver få arbetsträning för återigen vänja sig vid rutiner, arbetsuppgifter och kollegor.

Sedan 2016 har vi arbetat med ett odlingsprojekt som vi kallar Kraft att växa. Det startade som ett projekt under 2016 och finansierades under uppbyggnadsfasen genom ett projektstöd från Business Region Göteborg. VI har sedan dess själva fört projektet vidare och gjort det till den ordinarie delen av verksamheten och finansierar det med den ersättning vi får från Arbetsförmedlingen för vårt arbete med arbetssökande.

I dagsläget arbetar vi i pallkragar på Godhemsplatsen i Majorna, Göteborg. Där var tidigare bara en gräsmatta samt en syrénbuske. Syrénbusken är kvar men platsen har börjat få sig ett ansiktslyft. Kommunen (Park och Naturförvaltningen) har planterat ett antal äpple- och körsbärsträd, vinbärsbuskar och anlagt en häck. Det har bildats en boendeförening, som tillsammans med Hyresrättsföreningens projekt Ekologisk stadsdel Majorna 2.0, har en del av pallkragarna på platsen och vi i Kraft att växa har för närvarande hand om tolv av pallkragarna. Sammanlagt är det ett 30-tal pallkragar på platsen men vår förhoppning är att det ska bli permanenta bäddar av lite finare slag i framtiden. Pallkragar är väldigt behändiga, men inte alltid vackra, så det gäller att vad man än odlar i dem är så stort och frodigt att det tar fokus från pallkragen i sig. Det kan tänkas vara oviktigt, men eftersom vi odlar på en allmän plats, och det bor människor i anslutning till vår odling, så handlar det inte bara om att få en skörd – det är också viktigt att ta hänsyn till hur det ser ut, att det är fint och välskött och inte upplevs som skräpigt eller ovårdat.

Men planeringen av odlingarna handlar inte bara om skönhet, utan styrs av många fler faktorer. När vi tillsammans går igenom varje låda och planerar vad som ska sättas var, så måste vi tänka på att skapa små mikromiljöer med olika förutsättningar som gör att specifika plantor trivs just där. Solälskande höga växter kan på en väldigt solig plats fungera som välbehövlig skugga för de växter som inte behöver så mycket sol, samtidigt som man måste tänka på att de inte skuggar de låga växter som också vill komma åt ljuset. En pallkrage utgör precis som en rabatt eller en hel trädgård en större helhet än varje individuell växt. Både visuellt och odlingstekniskt.

Förr oss som odlar grönsaker är det också viktigt att ta hänsyn till något som vi kallar ”växtföljd”, ett slags odlingsplanering över tid. Det betyder att vi inte odlar samma typ av grödor på samma ställe flera år i rad. Växtföljden kan gå i cykler på fyra till åtta år. Även i pallkragar kan man nämligen få ut ganska stora skördar på små ytor om man planerar och har nya plantor att sätta ner så fort man har skördat en sort.

Grödorna vi planterar väljs av alla som odlar just det året. I år, till skillnad från tidigare år, kommer vi även att plantera ut betydligt fler blommor under första och andra veckan i maj. Just blommor är viktiga att odla, eftersom bina – våra vilda pollinerare – håller på att försvinna.

Jag tror att det är viktigt att alla som vill ska kunna odla. Människor mår bra av att odla, de blir gladare och kanske lite mer tillfreds. Det är ett arbete under tidspress – man vet att man bara har si eller så många månader på sig att åstadkomma något som – om man lyckas – känns som magi. Samtidigt kan det ofta upplevas som om man har väder och vind emot sig. Men sedan kommer också en tid då man får lov att stanna upp faktiskt skörda frukten av sitt arbete, både bildligt och bokstavligt. Och jag tror att det är just de här aspekterna av odlingen som kan göra stor nytta för den som behöver hitta meningsfullhet i faktiskt arbete igen.

Och som om inte det var argument nog, så läste jag nyligen om en undersökning som visade att när vi andas in bakterier i jorden så frigörs lyckohormoner i kroppen. Det är lätt att tro på när man står i sitt trädgårdsland och rensar ogräs eller när man sköljer en rädisa man just skördat i vattenstrålen medans man står och vattnar och tar sig ett bett. Inget har någonsin smakat godare.

Att arbeta med det som växer är i sig oundvikligen kreativt, oavsett om man kallar sig trädgårdsmästare eller designer. Vi måste börja se på och använda de gröna rum som omger oss till något mer än bara gräsmattor som ramas in av buskar. Visserligen är det viktigt att vi har offentliga miljöer vi kan använda som utomhusrum, där vi kan dra oss tillbaka och vila på en filt om vi vill. Men varför inte göra odlingar av de gräsmattor vi ändå inte kan njuta av, för både skönhetens och mångfaldens skull? Varför inte testa? Vi borde våga tänka lite mer ”trial and error”, precis som med odlande i allmänhet och det pallkrageodlande i synnerhet. Jag vill framöver få vidareutbilda mig i grön gestaltning i hopp om att kunna utveckla det jag redan arbetar med även formmässigt.

-

Elmira Fanni, professionell pallkrageodlare och blivande grön formgivare