Trendspaning har blivit trendigt i sig. Att lista ut vad framtiden kommer att bjuda på för att kunna förutse konsumtionsmönster, är vad det handlar om, och alltid har handlat om. Begreppet användes tidigt i modebranschen vilken så tydligt alltid varit förknippad med snabba köp-och-släng-trender. Idag gäller det alla branscher, alla vill veta vad som komma skall, men inte enbart på ytan, utan för att kunna bygga hållbart… Tänka om, tänka nytt och känna i tiden.

Kalla det trendspaning, trendforskning eller framtidsstudier. Verktygen kan vara mer eller mindre instrumentella, för det går att mäta både kvalitativt och kvantitativt framåt, precis som man kan titta i backspegeln. Och ofta är det så man går tillväga, man tittar på cykler. Minns att en trend aldrig är en kort flux, det är långa tidslinjer som har växande och dalande rörelser. I trendforskning tas hänsyn till mängder av faktorer, olika perspektiv vägs in i helheten. En summering som aldrig kan vara exakt. Eller kan den det? Idag när vi har en global sammankoppling inte minst via det digitala men också finansiellt går det att ännu tydligare skönja stora strömningar.

Inom finansvärlden och den globala ekonomin har Marty Armstrong tagit fram metoder som med stor träffsäkerhet förutspår kommande händelser. För dig som har sett dokumentären om hans värv, The Forecaster, vet att han använder ett verktyg som bygger på att mäta guldmyntfoten genom tiderna. Och ser att det finns återkommande fluktuationer som är likt månvarven, de följer sin bana minutiöst. Oktober 2015 har Marty Armstrong länge sagt är tiden då EU kommer att få problem att hålla ihop som union samt att euron är i en nedåtgående bana. Idag kan vi alla se tecknen på detta, men få trodde för ett par år sedan att det skulle ske så snart, och så fort.

Då finns det de som säger, jaja, men om många människor lyssnar på Marty Armstrong, eller till exempel prenumererar på modeoraklet Lidewij Edelkoorts trendböcker, då blir det ju självuppfyllande profetior… Men så enkelt är det inte, har det visat sig. Då som nu sker vissa saker på olika platser på jorden utan vetskap om varandra. Kanske handlar det om kvantfysiken, de nya teorier som gjort att den vetenskapliga litteraturen fått skriva om sina grundverk de senaste åren. Som kan tyda på att begrepp som till exempel ett kollektivt medvetande är mer än flummigt hitte-på.

Jag arbetar med trendforskning, är storyteller och skribent. Berättelser, inspiration och information. Eftersom jag rest och bott runt om i världen de senaste tjugo åren har jag övat upp mitt öga, det ögat som behövs för att snabbt lägga ihop delarna till en större helhet. Genom att observera, intervjua, studera. Mina verktyg är den klassiska journalistiska researchen som jag kallar för hårda fakta, i kombination med de där mjuka värdena, det oberäkneliga och mänskliga, som jag med en så kallad högkänslig personlighet plockar upp ute på fältet. (Cirka 20% av alla människor och däggdjur har det här personlighetsdraget, hsp, som är genetiskt. Läs exempelvis psykologen Eileen Arons forskning.)

En liten trendspaning angående samtidens ökade acceptans för känslan: Precis som vi vet att 80% av alla beslut som tas i ett styrelserum är känsla, ni vet att gå på känsla, det vill säga att lyssna till sin intuition – har jag förstått att det mesta av mitt arbete, precis som en styrelses, handlar om den där känslan. Som i enlighet de konventionella strukturerna sedan ska bekräftas via chefsanalytikerns grafer eller andra typer av hårda fakta som det logiska tänkandet (eller de rationella patriarkala strukturerna) behöver för att verifiera sanningen som magkänslan redan vet. Men, vi är känslovarelser, och detta accepterar och premierar fler och fler år 2015. Eftersom världen inte ser ut att hålla under gällande strukturer behövs förändring. Det är således inte en slump att yoga har blivit en folksport, att en psykolog ordinerar meditation eller att multinationella företag använder mindfulness i sina organisationer. Det handlar om känslor, om att mjukna, välja medkänsla före girighet. Många trendforskare och futurister är faktiskt rörande överens om trenden hållbarhet, som ovan lilla trendspaning i slutändan handlar om, nu och i framtiden.

Det finns även trendforskare som går tillväga som akademiker. Skillnaden? Det senare blir mer som en marknadsrapport medan det med Lidewij Edelkoorts metod, och många av de mest framgångsrika inom fältet med henne, faktiskt handlar om att tillåta det högst naturliga fenomenet som det innebär att vara ett orakel.

Vi trendforskare är inte nödvändigtvis själva veganer eller djurrättsaktivister, feminister, högkänsliga personligheter eller friluftsmänniskor utan vi ser det som är, och drar slutsatser från våra spaningar. Lidewij Edelkoort är känd som en intuitiv trendforskare, hon lyssnar på sin känsla och söker sedan efter bevisen. Hon har själv sagt till mig att om hon hade levt på medeltiden hade man bränt henne på bål.

Således, min personliga åsikt är att nej, alla kan inte uppfatta eller förstå trender, inte nu eller framtiden. Kanske för att jag vågar påstå att det krävs en intelligens som minst lika emotionell som intellektuell. Att lyssna till sitt hjärta är smartare än vad du tror - i trendforskning såväl som det mänskliga livet.

Framtiden är redan här, för den som vågar känna efter.

 

Petra Dokken är storyteller, skribent och trendforskare. Hon finns på Tumblr, LinkedIN, Gmail om du vill anlita henne för olika slags uppdrag, för insikt och uppsikt, inblickar och utblickar… Små små kunder och stora stora organisationer. Texter och föreläsningar.