Göteborgs reklambyråvärld ser vid första anblick ganska jämställd ut. Många kvinnor jobbar inom projektledning, reception och ekonomi. Men i kreatörsrummen lever i hemlighet Mad Men-eran kvar. På tio stora reklambyråer i stan jobbar 46 copywriters, nio av dem är kvinnor. Vi* träffade några av dessa kvinnor och pratade om allt frånsköna reklamkillars hierarkier till tips i hur man kommer loss när man fastnat i sitt skrivande, och vikten av att bereda vägen för andra kvinnor.

Sist ut i vår serie är Jennie Andersson. Hon började sin kreativa bana som manusförfattare och jobbade bland annat på manusredaktionen för SVTs Andra avenyn. Efter ett par år tröttnade hon på att försöka etablera sig i en bransch där få lyckas och valde istället att använda skrivandet på ett nytt sätt som copywriter. Vi träffar henne på hennes jobb, Dragster Kommunikation, och pratar om hur viktigt det är att få till det där första mötet och om hur de tacklar mansplaining på jobbet.

Hej Jennie! Vad jobbar du med nu?
Allt från modereportage till att hjälpa trollhätteborna att börja sortera sitt matavfall i nya papperspåsar istället för plastpåsar.

Vad upplever du har varit det största hindret i din karriär?
Att få till det där första mötet med en reklambyrå. Vissa byråer var helt enkelt inte intresserade, andra var intresserade och ville ses men hade inget jobb att erbjuda. Jag har alltid känt mig värdelös på nätverkande men det är viktigt. Det behövs ofta en personlig kontakt för att få chansen. Så våga höra av dig och inte ge upp om det inte funkar på en gång. Mejl har en tendens att drunkna i inkorgarna så vissa personer måste man ringa. Det är värt att komma ihåg att även byråer har intresse av att prata med nya kreatörer. En dag behöver de plötsligt nya förmågor. 

Varför tror du att det jobbar fler manliga kreatörer på Göteborgs reklambyråer?
Jag har bara jobbat ett par år i branschen och har personligen inte märkt av det. Däremot märkte jag en obalans i skolan. De som hördes och syntes mest var en klick killar som gärna hävdade sig och ifrågasatte alla handledare. De var inte bättre kreatörer än tjejerna men betedde sig ofta som att de förstod sig på allt. Senare har jag förstått att den här ”självsäkerheten”, spelad eller äkta, tog de med sig i jobbsökandet. Flera killar sökte jobb som jag inte sökte för jag ansåg inte att jag levde upp till kriterierna. Killarna struntade i det och sökte ändå. 

Att det är fler manliga kreatörer generellt tror jag beror på att män oftare pushas att ta ledning och uppmuntras att driva. Sen när man har sin egen byrå är det nog lättare att anställa någon som är ungefär som en själv. Man rekryterar helt enkelt det man känner igen. Jag tror att få tänker “jag vill ha någon som är annorlunda och utmanar mina perspektiv”. En Oliver tror kanske att det är roligare att hänga med en Anton, men det är ingen garanti för att de gör bra jobb ihop. Tvärtom skulle jag säga. Av tidigare erfarenhet från andra arbetsplatser vill jag hävda att ett team som består av personer med olika bakgrund, kön, ålder och erfarenhet ofta når bättre resultat än en homogen grupp. Den där mixen av människor behövs för att göra riktigt bra saker. Sen tror jag också att det ligger på en politisk nivå, som med föräldraledighet. Kvinnor förväntas ta ut mer föräldraledighet och det skapar en skillnad på arbetsmarknaden. Den dag när föräldraledigheten delas upp 50/50 kommer det bli enklare för arbetsgivare att våga anställa kvinnor.

Har du varit med om mansplaining på jobbet?
Japp. En kollega mansplainade mansplaining, det hade vi otroligt roligt åt. En annan upplyste den kvinnliga produktionsledaren att hon kunde kolla vädret via en väderapp varpå alla började skratta. Här på byrån är vi duktiga på att ta upp och belysa sådana grejer. Vi är väldigt medvetna och skulle någon glömma bort sig får den snart reda på det.

Tycker du svensk reklam generellt är normbrytande idag?
Ja, till viss del. Vi är på rätt väg men kan göra betydligt mer. Jag tyckte att Åhléns luciareklam var jättebra (Åhléns julkatalog 2016 där en mörkhyad pojke bar luciakrona. reds. anm). Andra hävdar att den var cynisk och att Åhléns visste att kalabalik skulle uppstå. De kunde kanske ha hanterat debatten bättre, men jag tycker idén var helt rätt. Det är likadant när ICA introducerade ICA-Jerry och på det sättet synliggjorde och inkluderade personer med Downs syndrom. Jag vill se mer reklam av den typen och att fler, både företag och reklambyråer, vågar ta de jobbiga diskussionerna. Där ligger det ett stort ansvar på oss kreatörer.

-------

3 snabba
Instakonto att följa: @lilla_berlin och @supersnippan
Bok: Det finns många bra böcker men investera hellre i en improvisationsteater-kurs. Kreativa processer handlar om att våga öppna upp. Jag kreerar bäst med människor som är bejakande och öppna. Det lär man sig på improvisationsteater.
Bästa reklamen genom tiderna: Åh, svårt. När jag är dement om 50 år kommer jag antagligen fortfarande minnas OLWs ”har ni fest eller” och Spendrups ”ful-öl från Tyskland”. Men bra? Som filmnörd får jag säga Wes Andersons reklam för American Express.

-------

*Läs mer om projektet Woman Up av Yrgostudenterna Andrea Lapanje och Frida Axenbrant här