Månadens Post
Barbados, babyn och badvattnet
Publicerat 2009.10.15
Anders Sjöstedt, Barbados
"We don't like our history"
Jag har hört det flera gånger från svarta vänner och affärsbekanta på Barbados. "Vi gillar inte vår historia. Prata inte om den, det finns inget glorious colonial past, bara elände och förtryck. Tiden före 1966 är ointressant." Barbados har högst levnadsstandard i hela Västindien. 1 miljon turister om året, off-shore banking och en fortfarande hälsosam sockerindustri, parat med närmast konfliktlös politik, har lagt grunden.
Barbados är en liten plutt-ö, mindre än Gotland. Små färgglada hus täcker större delen av ön, på Barbados finns mer asfalterad väg per capita än någon annan stans i världen. Sockerplantagerna sägs vara anledningen. Överallt behövde man ha vägar för att transportera fram sockerrören, från fält till fabrik.
Om du tittar på en karta, ser du att Barbados ligger längst västerut av alla öar i Karibien. Detta innebar att handelsskeppen från Afrika, lastade med slavar, landade här först, innan man seglade vidare norrut till andra öar. På Barbados hävdar man själva stolt att detta lade grunden till Barbados så framgångsrika nutid. De starkaste, klipskaste slavarna såldes av först och hamnade på Barbados. Samma historia berättar att patrasket, rebellerna, reades ut på ruttens sista ö, Jamaica. (Lustigt nog berättar man samma historia på Jamaica, men på något sätt har rebellerna då förvandlats till hjältarna.)
Jag är på Barbados på ett extraknäck för deras bomullsindustri. West Indian Sea Island Cotton är silkesblank och idag den dyraste i världen, handplockad som den är. På 17- och 1800-talet var bomull från Barbados den främsta råvaran i de växande brittiska bomulsfabrikerna. Tusentals ton skördades varje år, men någon industri byggdes aldrig upp på Barbados - allt skeppades iväg till den växande brittiska textilfabrikerna. Dags nu, tycker man på Barbados.
Vi har samlat ihop ett tiotal svenska rådgivare som har arbetat fram förslag på hur man kan lyckas. Allt handlar i någon utsträckning om att bygga på vår exklusiva bild av Barbados koloniala förflutna. Vi försöker förklara vad en konsument ser när man blundar och tänker Barbados. Storavillor med fläktande verandor, plantager, långa gardiner som vajar i brisen och folktomma vita stränder.
Några av oss har rest för att stå framför bomullens beslutsfattare och berätta om våra idéer. "Maybe we threw the baby out with the bath water", säger en av våra åhörare. "Maybe we have to accept that colonialism is something attractive, even if it is painful for us", säger en annan. "Yes", säger vi.
Barbados statsvapen visar ett av de typiska skäggiga fikonträden som en gång gav ön sitt namn. Mottot, "Pride and industry", slingrar sig längs botten. Bli inte förvånad om du snart ser det invävt i några mycket exklusiva lakan.
Anders Sjöstedt är VD för Upplevelseindustrin. Han pendlar mellan Stockholm och New York, där han bland annat arbetar med att etablera den svenska utbildningen Hyper Island. Ibland hittar man honom på Mallorca också, där han kollar hur hans mamma sköter deras lilla pensionat Mama Sóller.