Sverigestudien kom förra veckan, och det stack ut ganska mycket hur Göteborg ser ut. Vi blev nyfikna på vad det är som händer här, så vi kontaktade Emilie Widarsson, managementkonsult på Preera, som har lett arbetet med studien.

Hej, vad gör du Emilie?
Jag pustar ut efter en intensiv Sverigestudielansering, och gläds åt all den uppmärksamhet vi fått i år. Just nu ramlar det in förfrågningar om presentationer, seminarier i Almedalen, intervjuer etc, och det är så himla roligt.

Hur kommer det sig att ni gör Sverigestudien?
Vi tre företag som står bakom studien (Preera, Skandia och Volvokoncernen) gör detta för att vi tror att det finns ett värde av att synliggöra de värderingar som finns hos oss själva och runt omkring oss på våra arbetsplatser och i samhället. Vi tror helt enkelt att människor som har kunskap om sina egna och andras värderingar kan ta klokare beslut. Så här strax efter den sjätte lanseringen är det även kul att inse att vi i projektgruppen har mer energi än nånsin i frågan, vi får så mycket uppmärksamhet numera, får prata med så många spännande personer, så det börjar bli ett riktigt beroende att få jobba med det här.

Vilka förändringar kan du se sen ni började?
Mycket är sig likt från år till år, trots att det varje år är ett nytt urval på 1000 respondenter som väljs ut. Men den förändring som går att se är att vi som personer tycks bli allt mer fokuserade på grundläggande delar i livet, familj är nu det mest valda orden när våra respondenter får välja tio värdeord som beskriver dem som personer, och vi skiljer även ut oss från resten av världen genom att ha med "ekonomisk stabilitet" som en av de 10 mest valda värderingarna för att beskriva oss som personer.

Vad är de mest anmärkningsvärda resultaten med årets studie?
Det som är nytt för i år är att vi ser tydliga regionala skillnader, främst mellan Storstockholm och Storgöteborg både när det kommer till hur respondenterna beskriver sin arbetsplats och hur de upplever Sverige som samhälle. Tidigare år har resultaten varit ganska lika mellan de fyra regional skärningar som vi gör, men i år sticker storstäderna ut på så sätt att Stockholmarna upplever ett mycket mer öppet arbetsplatsklimat som präglas av lagarbete, engagemang och entreprenörskap, där Göteborgarna istället beskriver en mer sluten arbetsplats än Sverige i genomsnitt, som präglas av kostnadsjakt, kortsiktighet och långa arbetstider. I samhället ser vi samma tendens, där är Stockholmarna mer positiva än genomsnittet, medan Göteborgarna är mer frustrerade än Sverige totalt och i större grad väljer ord som kortsiktighet och "skyller på varandra" för att beskriva vilka värderingar de anser att samhället präglas av idag.

Något särskilt att säga om Göteborg och Västsverige?
Jag tror att vi måste börja reflektera kring vilken bild media spelar i vår upplevelse av samhället, och vad det gör med oss som människor att leva i en nyhetsrapportering som så starkt präglas av skandaler, skjutningar, politiska konflikter osv som just nu är fallet i Göteborg. Vi ser i årets studie att den genomsnittlige Göteborgaren är mer fokuserad vid värderingar som trygghet och ärlighet än den genomsnittlige svensken - vi tycks ha ett stort behov av att kunna lita på de och det som finns runt om oss, och risken är att det gör att vi sluter oss. Vi har i alla år vi gjort Sverigestudien sett att den genomsnittliga svenska arbetsplatsen skiljer sig från andra länder genom ha ett tydligt introvert fokus, där kund och innovation hamnar långt ned på listan över de värderingar vi ser respektive önskar att se, och fokus i stället ligger på anställdas hälsa, erkännande av anställda, ekonomisk stabilitet mm. Då vi i det industritäta Västsverige är kanske mer beroende än andra av att kunna hävda oss internationellt är det dags att på allvar prata om ledares ansvar i att se och hantera detta interna fokus. Vi måste börja prata om vem vi finns till för, och i nästa steg även prata MED dem, om vad de vill och behöver.

Vad tycker du om Göteborg som stad att leva och verka i?
Efter att ha varit på den fantastiska Håkan-konserten i lördags är jag trots allt väldigt positiv. Det blev så tydligt där att den positiva delen av Göteborgsandan - det omtänksamma, prestigelösa, glädjefyllda - lever väldigt starkt, och det ger mig en tilltro på att vi kan göra riktigt bra saker tillsammans.