Hallå där, Ingrid Elam, dekan för Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Nyligen fick vi veta att en grupp internationella forskarstjärnor knutits till fakulteten genom en ny konferens- och publikationsplattform. Kan du berätta lite mer konkret om den här plattformen. Hur ska den fungera?

- Vi ska publicera konstnärlig forskning. Plattformen består av två ”board”, ett Advisory Board och ett Editorial Board med människor som inte hör hemma på fakulteten utan är nationella och internationella forskare. Dels kommer vi att bjuda vi in folk att skriva och samtidigt ser vi till att våra egna får publicera sig. Publiceringen blir i olika format.  På detta sätt vill vi skapa en rörlighet ett slags kretslopp, så att våra egna forskare och konstnärer kan komma ut internationellt med vad de gör. Samtidigt kan vi få in internationell inspiration.

Det är alltså en nätbaserad plattform?
-Det är ett internationellt nätverk, och de ska också arbeta och granska vad vi gör. Kort och gott så handlar det om att öppna upp det vi gör för våra kritiska vänner, nationellt och internationellt. Så här går det till i all forskningsverksamhet; man skapar en miljö genom att delta i konferenser, publicera sig, granska och diskutera andras resultat. Men vi har ju lite speciella villkor i och med att vi sysslar med konst. Vi måste ha andra format.

Hur menar du då?
- En digital plattform som kan publicera andra format, som rörlig bild och musik. Konferenserna ska inte heller vara det gamla vanliga med en massa människor som håller föredrag. Vi tänker oss att man har parallella sessioner, med framträdanden, installationer och visningar, så att själva konferensen också blir en publiceringsform. Basen för det vi håller på med är ju konst och konstnärliga metoder och det kräver andra format som passar det vi gör.

Har ni någon förebild?
-Nej, det finns ju tidskrifter utomlands där man kan publicera sig och som även kan publicera rörliga bilder, men just den här kopplingen mellan konferens och publiceringsform och att vi får ett slags utbyte, ett slags peer review kultur samtidigt, är lite speciell.

”Peer review kultur”, vad är det? Och varför är det viktigt? 
 - För att överhuvudtaget bli värderad, uppmärksammad och få medel så måste vi kunna visa att vi har en kritisk granskning av våra resultat på ett sätt som är någorlunda liknar det som förekommer vid andra fakulteter. Det är det man kallar ”peer review”, ett jätteviktigt begrepp, en kvalitetsutvärdering inom akademin. Det är så medel fördelas idag. Mer och mer av de medel som kommer från staten fördelas efter prestation och när du har publicerat dig i peer review granskade tidskrifter, då är det en prestation. Även inom konstnärlig forskning gäller samma sak, vi måste kunna visa att vi granskas. Det som vi nu försöker göra är ju ett bidrag till att bygga ett fält, där vi kan granska och bli granskade av våra likar, andra som håller på med konstnärlig forskning. 

Så det här är lite pionjärverksamhet inom det konstnärliga fältet?
- Inom det konstnärliga fältet, ja, fast vi är ju inte okunniga om hur det är inom andra discipliner och så anpassar vi det i vår egen verksamhet.

Hur står det till med den konstnärliga forskningen inom Göteborgs universitet?
- Den är mycket bättre än man skulle kunna tro. Det kanske inte är så känt eller diskuterat, men den är ganska livaktig. Många doktorander. Jag tycker vi har en jättebra bas att stå på. Nu försöker vi vidareutveckla det här fältet. Vi ska gå från ett läge man diskuterat väldigt mycket; Vad är konstnärlig forskning? mot läget; Vad handlar den konstnärliga forskningen, om och vilka är de problem vi försöker lösa med konstnärlig forskning?

Ska konstnärerna bli teoretiker nu och sluta måla?
- Nej, vi ska naturligtvis fortsätta att utbilda konstnärer, konstnärligt forskning är nu bara en liten del av det vi håller på med. Konstnärlig forskning är inte heller speciellt teoretisk. Den kan vara väldigt praktisk, experimentell och likna ett laboratorium när det gäller teoribildning. Det finns många olika sorter och bästa fall kan forskningen berika själva konsten.

Slutligen, de här forskarna som ingår i de två referensgrupperna, varför har ni valt just de namnen?
- De representerar olika konstarter och det var viktigt att få den bredden. De representerar också olika hållningar till det här med konstnärlig forskning.

Har det funnits något sådant här board knutet till fakulteten tidigare?
-Nej, det är ju en ganska ung fakultet.

Vem är du extra glad över att ha knutet till fakulteten?
- Jag är lika glad över alla.

Tack, och lycka till!

 

Här är namnen på de som, genom en ny konferens- och publikationsplattform, ska förnya och utveckla den konstnärliga forskningen vid Göteborgs universitet:

Advisory Board

Ute Meta Bauer, Associate Professor at the Massachusetts Institute of Technology (MIT)
Darla Crispin, Associate Professor at the Norwegian Academy of Music, Oslo
Simon Critchley, Professor of Philosophy at the New School in New York City
Bruno Latour, Professor at the Institut d’Etudes Politiques in Paris
Andrea Phillips, Reader in Fine Art, at Goldsmiths, University of London
Henk Slager, Dean of the Utrecht Graduate School of Visual Art and Design (MaHKU) and Professor of Artistic Research at the University of the Arts, Utrecht

Lou Yongqi, Dean and Professor at the College of Design & Innovation, Tongji University, Shanghai

Editorial Board
Magnus Bärtås, Professor at the University College of Arts, Craft and Design, Stockholm
Barbara Czarniawska, Professor at the Gothenburg Research Institute
Catharina Dyrssen, Professor at Chalmers University of Technology, Gothenburg
Lars Hallnäs, Professor at the Swedish School of Textiles, Borås
Esa Kirkkopelto, Professor at the University of the Arts, Helsinki
Ola Sigurdson, Professor at the University of Gothenburg

Läs mer om medlemmarna i Advisory och Editorial Board på hemsidan:
- www.konst.gu.se/forskning/plattform