Vi på ADA är så glada och stolta att äntligen (efter alla andra) ta steget in i samtiden och börja göra en podcast. Ja, eller radio. Vi kallar den Konstform. Med oss på denna färd, och den som kommer göra det hela sjödugligt, är Ina Lundström. Ina är journalist med bakgrund på bl a Faktum och som redaktör på Hunger. Nu kör hon på egen låda och gör bland annat en av Sveriges mest populäraste poddar om träning: Piskan och Moroten. Vi vill gärna presentera Ina lite mer inför det allra första avsnittet av Konstform.

Hej vad gör du Ina?
Försöker vänja mig vid att dricka svart kaffe eftersom det a) är mycket mer praktiskt och b) känns töntigt att fråga ”finns det mjölk” som ett annat lågstadiebarn. Denna aktivitet kombinerar jag med att sitta på Hey it’s Enrico Pallazzo nere vid Sockerbruket samt skriva, podda, prata och fakturera. Jag älskar att fakturera och sätta saker i pärmar!

Berätta lite om kopplingarna mellan Konstform och det du gjort tidigare?
Konstform är ju väldigt nära det klassiska berättande som jag försörjt mig på i sju år. Där man letar efter spännande öden och skeenden, snarare än rapporterar om nyheter. Dessutom får jag hålla låda, en konst jag finslipat i diverse olika poddar och radioprogram samt på krogen Red Lion vid Mariaplan.

Var hoppas du att vi ska kunna hamna med Konstform så småningom?
Vi är något riktigt bra på spåren men på exakt vilket sätt vi kommer uppnå världsherravälde är ännu oklart. Men att vi kommer bidra till att en hel del av de fantastiska saker som pågår i vår del av världen uppmärksammas mer, är jag säker på.

Som journalist, är det stor skillnad på att göra podd gentemot att göra ett magasin? Eller ja det antar jag, så snarare, vilken är skillnaden?
Podden är snabbare och mer direkt än magasinet. Lyssnare accepterar, och vill ha, ett personligare tilltal i poddar än i magasin. Dessutom är formen så fri – man kan göra avsnitten hur långa eller korta man vill, varva studiosamtal och förinspelade intervjuer, och jobba med musik på ett sätt som jag tycker är riktigt roligt. Men den största skillnaden är att ens egen röst hörs så det blir mycket mer intimt.

Jag är nyfiken på journalistbranschen i GBG, hur mår den?
Oj, svår fråga! Allt färre vill betala för journalistik, och företag anställer arbetslösa skribenter för att producera PR. Det gäller ju inte bara för Göteborg utan för hela världen. Det som gör mig optimistiskt är att göteborgare, av någon anledning, är ena jävlar på att dra historier. Skillnaden är enorm om du sätter dig och tjuvlyssnar på en pub i Göteborg eller en i Stockholm. Jag vet inte varför det finns så mycket berättarglädje här, men jag hoppas att den färdigheten ska användas till allt möjligt framöver – inte bara reklam.

Berätta vad du har för andra projekt!
Mycket poddar blir det! Piskan och Moroten – träningspodden för folk som hatar att träna, där jag själv är med, och Ölpölen – världens mysigaste ölpodd. Sen pratar jag om mat i P4 på måndagarna och kommer leda Karlavagnen i veckan vilket ska bli skitkul. Men jag har kvar en fot i den skrivande journalistiken också, där jag främst jobbar för DN Kultur.