Om bara några veckor (7-8 november) så är det Nordic Architecture Fair i Göteborg. Mässan har, som namnet antyder, ett nordiskt fokus och ett starkt startfält med både en internationell arkitekturtävling (134 tävlande), många utställare från hela Norden samt ett späckat seminariueprogram med bl a Snøhetta och andra stjärnarkitekter som Sou Fujimoto, Charles Renfro och Helle Juul. En nordisk mötesplats för arkitektur vill man kalla sig. Hur ser det ut bakom kulisserna? Vi kontaktade innehållsansvarige Mark Isitt för att få reda på mer.

Hej Mark, vad gör du?
Jag sitter och läser arga Facebooktrådar som följd av mitt radioprogram om Visby. Någon har fått för sig att jag vill riva den underbara ringmuren och nu kräver flera att jag skjuts på fläcken, utrotas, ”han får klä sig i skottsäker väst hädanefter”. Arkitektur engagerar!

Varför drar man igång en nordisk arkitekturmässa? Vad är det som driver dig?
Det faktum att modig och expressiv arkitektur är utrotningshotat i Sverige och att vi har mycket att lära av våra nordiska grannländer. Därför rymmer talarprogrammet de allra främsta nordiska arkitekterna, plus tio utomnordiska storstjärnor som sätter det nordiska i perspektiv. Vad innebär det att vara nordisk och vad betyder ”nordisk” för exempelvis Sou Fujimoto eller Oana Bogdan eller Charles Renfro

Det unika med denna satsning är att den är just nordisk. Har det varit enkelt eller svårt att samla de nordiska arkitektkårerna?
Även om den inte hade varit nordisk hade den faktiskt varit ganska unik — det finns otaliga bygg- och fastighetsmässor i världen men nästan inga arkitekturmässor. Intresset från talarna har varit mycket stort, vi har 44 programpunkter med 84 talare på tre parallella scener. Därtill arrangerar vi en tävling som lockat hela 134 bidrag från hela Norden.

Vad tror du förenar samt skiljer oss åt?
Förenar gör förstås de naturliga förutsättningarna, klimatet och ljuset, liksom vår vilja att vara internationella, att följa med vår tid. Man brukar ju också hävda att vi representerar en solidarisk arkitekturtradition, men jag är inte så säker på att dagens nordiska arkitektur är mer brukartillvänd än tysk eller brasiliansk eller australiensisk. Skiljer gör arkitektens roll i processen: i Danmark är exempelvis arkitekten en etablerad länk mellan beställare och byggare, något som förstås garanterar ett vassare slutresultat.

Detta är andra gången en arkitekturmässa startas upp i Göteborg, hur ska vi alla på bästa sätt få den att leva vidare denna gången?
2011 arrangerade jag Arkitekturmässan i samarbete med Nicklas Jakobsson, Farid Lalami och Anders Breitholtz. Då gjorde vi det i eget bolag, och nu sker det i samarbete med Svenska mässan vilket ger en mer stabil grund att stå på. Målsättningen är att arrangera eventet 2019 och 2021. Men villkoret för att det ska bli av är förstås att vi får tillräckligt med besökare.

Vad tror du kommer bli mässans höjdpunkter, saker man inte får missa?
Sou Fujimoto avslutningsanförande är ju självskrivet. Liksom inledningsanförandet där samtliga fem arkitekter bakom det nordiska ambassadkomplexet i Berlin samlas för att svara på frågan, "Vad innebär det att vara nordisk?". Det är Gert Wingårdh, Kjetil Thorsen på Snøhetta, Kim Herforth Nielsen på 3xN, Pálmar Kristmundsson och Pekka Mäki. Utöver det finns debatter om stadsarkitektens roll, om hur landsbygdens attraktionskraft kan stärkas med hjälp av arkitektur och hur arkitektur bör ställas ut för att nå en bredare publik – nya chefen på ArkDes, Kieran Long, diskuterar med sina nordiska motsvarigheter.