Sonay Kulbay driver den politiskt obundna plattformen JÄJ som syftar till att synliggöra icke-normativa kreatörer och kompetenser. JÄJ står för ”jag är jag” och är ett register över de som redan jobbar eller söker jobb inom medie-, kommunikations- och kultursektorn i Sverige. Plattformen kan användas av kreatörer som vill hitta nya samarbeten, uppdrag eller inspiration.

Hej Sonay, vad gör du?
Jag jobbar som grafisk formgivare och originalare på en reklambyrå i Stockholm. När jag inte jobbar där tecknar jag på min geometriska konst och driver JÄJ.

Vad är din uppgift på JÄJ?
JÄJ är mitt ”babyprojekt”. Jag tog själv fram idén och utvecklade formspråket och hemsidan. Det är även jag som håller kontakten med deltagande kreatörer, men ibland tar jag hjälp av vänner så att texterna inte ska landa fel. 

Berätta lite om bakgrunden till att du startade JÄJ?
I min bransch (reklam, design och kommunikation) finns det brister inom arbetsgrupper och rekrytering. Det har länge påståtts att det till exempel inte finns rasifierade kreatörer i branschen och att det är ett problem att vi inte ansöker till de välkända skolorna som ska vara meriterande. Men faktum är att vissa kanske har gått de utbildningarna och andra kanske inte har de ekonomiska förutsättningarna att söka. Det viktigaste och tydligaste fenomenet är dock att som till exempel rasifierad uteblir känslan av igenkänning på arbetsplatsen. Det finns alltså inga som en kan identifiera sig med och det blir därav svårt att söka sig till de uppdragsgivarna. Det här blir på något märkligt sätt en rundgång: byråerna öppnar inte upp och icke-normativa söker sig inte till dem.

Jag är medveten om att rekryteringar kan ske snabbt och internt på arbetsplatser, vilket gör att tjänster tillsätts av personer som kanske umgås inom samma kretsar och har liknande bakgrund eller förutsättningar. Därför kände jag att det saknades och behövdes en plattform för icke-normativa kreatörer och kompetenser, som samlade deras portfolior. Genom JÄJ kan jag tipsa de som exempelvis efterfrågar en grym illustratör och skicka ett register på grymma kreatörer. Jag vill inte exotifiera något eller någon. Jag vill bara synliggöra det som länge har förnekats – ”det finns inte” – och bevisa att det visst finns icke-normativa kreatörer.
 

Kan du berätta något som är aktuellt och händer på JÄJ nu?
2017 kände jag mig uppgiven av att inte riktigt känna mig hemma på någon plats i min yrkesroll. Jag frilansade och bestämde mig för att ta tag i några delar av problemet själv. Jag pratade med några kollegor och vänner och fick min känsla allt mer bekräftad: branschen är exkluderande. Den insikten gav mig energi till att tro på idén och förverkliga den senare 2018. Det mest aktuella nu i år är att allt fler blir mottagliga för JÄJ. Därför startade jag nyligen Instagram-kontot jaej.se för att få fler att ansluta sig till plattformen. Jag försöker utforma den så att det känns självklart att vara med. Och känner en att det saknas något på plattformen så får en givetvis höra av sig! 

Varför behövs plattformen idag?
För att skapa igenkänning och lyfta kreatörer som annars inte får en given plats, men också för att skapa större representation bland uppdrag och arbetsplatser. Vi har alla våra separatistiska forum på exempelvis Facebook. De är viktiga och en trygghet för många, men jag tror också på att ha en plattform som är öppen för att minska polariseringen i arbetslivet och samhället. Vi behöver både och. Vi behöver tyvärr i någon form bevisa att icke-normativa (främst poc och nbpoc) kreatörer existerar. JÄJ är ett av många sätt att göra det.

Vad bidrar ni med i den kreativa världen?
Genom representation kan en öka och bredda perspektiven. JÄJ ger en större chans att nå olika målgrupper som kanske inte alltid är representerade i arbetsgrupper. Jag menar att arbetsgrupper måste spegla samhället, och om vi ska jobba med kommunikation så måste alla röster synas och höras både internt och externt.

Hur skulle du vilja att branschen för kreatörer såg ut om du fick drömma?
Det jag vill är egentligen inte så drömmigt. Det borde vara en självklarhet, men jag tror att vi har en bit kvar tills det händer. När jag bläddrar i en bok med listade kreatörer, tittar på konst eller ser vilka som sitter i juryn på diverse tävlingar och i andra sammanhang så vill jag se att det finns rasifierade och andra icke-normativa namn med.

På vilket sätt hoppas du kunna påverka andra aktörer i branschen?
Jag hoppas att fler ser över hur de kan inkludera på sina arbetsplatser och använder JÄJ som en inspirerande plattform där de själva kan ta kontakt med de som är registrerade där. Jag skulle gärna vilja ha med musik, dans och teater som kategorier också, men inser att jag måste börja med den bransch som jag själv är verksam i just nu. JÄJ kan egentligen bli hur stort och bra som helst om bara fler vill ansluta sig med en gemensam tro på att vi tillsammans successivt kan förändra olika branscher.

Tack Sonay! Vi önskar dig stort lycka till i framtiden och med JÄJ.