De porträtteras som kulturella motsatser, kreatören och affärsmannen. Två karaktärer så olika att de för tankarna till 1990-talets lågt budgeterade sitcoms med förinspelade skrattsalvor. Den ena i urtvättade hängselbyxor, den andra i en mörkgrå kritstrecksrandig kostym. Men: i ett nytt, modernt affärslandskap har den stereotypa idén av affärer däremot bytts ut till något helt annat. Affärsmannen med den generiska portföljen har bytts ut mot en entreprenör i slitna sneakers, och den gråa industrin har bytts ut mot färgsprakande innovation. Frågan blir då om det verkligen är ett så stort gap mellan kreatören och affärsmannen, eller om vi håller fast vid utdaterade och hämmande idéer?

Faktum är att skärningspunkterna mellan kreatören och entreprenören (den gamle affärsmannen) är många. De flesta är idag eniga om att kreativitet är nyckeln till affärsmässig överlevnad, och att en entreprenör även behöver vara en kreatör för att nå framgångar. Bolag utan förmåga att förnya sig går under, då deras brist på kreativitet gör dem till dinosaurier av sin tid. Kreativiteten har tagit sig en etablerad plats i hjärtat av vårt ekonomiska system.

Synden att tänka entreprenöriellt

Precis som företagen använder kreativitet för att behålla sin relevans, så kan kreatören använda företagande för att generera möjligheter för mer skapande och fler kanaler gentemot en utökad publik. Marknadens ekonomi, med alla dess möjligheter och brister, förser oss bland annat med de byggklossar som är nödvändiga för att öka räckvidden av en åsikt, ett arbete eller ja, ett konstverk. Att tänka entreprenöriellt som kreatör resulterar i att kreativitet och konst blir mer tillgängligt för fler människor. Att faktiskt kunna tjäna ett leverne på sin konst tillåter även för både mer tid och resurser för kreatörer att vara just kreativa.

Men vi förstår, det är något som tar emot. En av oss målar abstrakta tavlor, den andra av oss skriver poesi och vi har båda två samhälleligt uppfostrats med idén om att prata konstens affär är i bästa fall föraktligt, och i värsta fall helt förbjudet. Affärer skapas för kunder, med ett utbud som bör utvinnas ur den efterfrågan som finns på marknaden. Hantverk och konst ska däremot komma inifrån och vara oberoende marknadens viljor. Konst, för att vara autentisk, bör endast skapas för skapandets skull. Vi håller inte med.

Vad innebär det då att göra affärer av konst? Först och främst innebär det en förståelse för det faktum att ta ett arvode för sin konst inte subtraherar dess värde, utan endast betyder att en får betalt för dess värde. Detta är ett piller som för många är svårt att svälja. Vi ser det inte enbart hos kreatörer utan även hos många nya impact-drivna bolag, “jag kan inte ta betalt för något jag tycker är viktigt för världen”. Jo, det kan du, och det bör du! För att kunna bedriva något - speciellt något viktigt - på ett hållbart sätt så behöver du en inkomst. Att förlita sig på andra former av finansiering ger inte någon långsiktig hållbarhet. Om du i längden vill fortsätta göra något viktigt, då behöver du ta betalt! Oavsett om det gäller att implementera nya miljötekniker, designa affischer eller skriva skönlitteratur.

Att göra affärer av konst innebär för det andra att göra upp med förståelsen av autencitet. Bör konst alltid skapas endast för skapandets skull? Vi själva har landat i att det inte är i dess oberoende av sin omvärld som konstens originalitet ligger, utan i dess förmåga att knyta an till den. Konst är som bäst när den relaterar till sin omvärld och när den genom denna koppling kan påverka vår gemensamma kulturella riktning. Att skapa utifrån sig själv behöver inte vara frånkopplat omvärlden, vi är trots allt alla en del av den och vi har personligen svårt att hitta någon mening i romaner som förblir olästa eller tavlor som samlar damm uppe på vinden.

Gapet mellan kreatören och affärsmannen är mer eller mindre obefintlig i dagens ekonomi, och det är viktigt att vi förstår och hittar vår bekvämlighet i det. Att lyfta blicken och fundera över vilken konst folk behöver är inte att förlora sin autenticitet, det är att bry sig om sin omvärld. Att tänka entreprenöriellt kring sitt skapande är inte att sälja ut sig, utan att bry sig om dess fortsatta hållbarhet över tid

Konsten att tänka nytt

Vi vill uppmuntra fler kreatörer att bejaka ett entreprenöriellt förhållningssätt gentemot sin konst. Vi vill se fler konstnärer ta betalt för det värde de tillför i människors liv, inte för att allt måste prissättas utan för att vi vill se en långsiktigt hållbar konstnäring. Vi vill se fler kreatörer skapa med en publik i åtanke, inte för att utarma konstens autenticitet utan för att bevara den i en historiskt långvarig tradition av konstnärlig samhällsreflektion.

Framför allt så vill vi rucka på hämmande stereotyper kring vad företagande har varit, vad det är nu, och vad det därför alltid måste förbli, för att ge plats åt den nya tidens entreprenören. Den som använder gamla koncept för att skapa nya vägar, kastar sig huvudstupa in i outforskade områden och kan föreställa sig saker som ännu inte finns. Vare sig detta är en kreativ entreprenör eller entreprenöriell kreatör.

-

Malin Frithiofsson och Natali Suonvieri, Alterity