Efter decennier av snack börjar det nu äntligen bli lite hockey när det gäller hållbart stadsbyggande: Energiförbrukningen minskar i nybyggen och bilen får en biroll på stadsscenen, till förmån för energi-, yt- och resurssnålare alternativ. Men en viktig fråga för stadens hållbarhet har vi bara börjat nosa på än: maten. Vilka kreativa lösningar kan ställa om matkonsumtionen?

Lite fakta först. Om vi fördelar miljöpåverkan från all näringsverksamhet till den slutliga konsumtionen, så pekar alla studier på samma sak: matens miljöpåverkan är i paritet med bostadens och transporternas. Vi ligger mycket långt ifrån hållbara konsumtionsmönster i väst, och Sverige är absolut inget undantag med tre gånger högre resursförbrukning och tio gånger högre växthusgasutsläpp än vad som skulle kunna anses vara hållbart. Av maten står den galopperande kött- och mejerikonsumtionen för en stor del av miljöpåverkan, kombinerat med konsumtionen av mat som är producerad med hjälp av konstgödsel och bekämpningsmedel.

En stadsdel eller stad där det konsumeras ohållbar mat kan omöjligen kallas hållbar, hur långt vi än har nått med energiförbrukning och transporter.

En lösning på stadens matförsörjning som är minst sagt populär att lyfta fram idag är stadsodling i olika former. Hos teknikkonsulter och designers dyker det även upp det ena mer avancerade jätteväxthuset i stadsmiljö efter det andra. Men det räcker att titta på hur mycket yta som krävs för att försörja en person med mat för att inse begränsningen. Hur fungerar en stad som har avsatt en halv fotbollsplan per person för jordbruk? Ja, inte så nära den där täta blandstaden som de flesta eftersträvar i alla fall.

Staden kommer alltid att vara beroende av landsbygden för sin matförsörjning. Och vi behöver lära oss att det inte är ett problem. Transporter är inte den stora frågan när det gäller matens miljöpåverkan, och kan vi dessutom öka den regionala självförsörjningen så minskar transportfrågan ytterligare. Det är vad vi väljer att lägga på tallriken som har betydelse, snarare än var den är producerad.

Därmed inte sagt att stadsjordbruk är en meningslös verksamhet – tvärtom. Det viktigaste som tillförs är kanske en naturlig mötesplats. Du träffar din granne som står där och påtar, matar grisarna eller tar in äggen. Från England rapporteras om minskad brottslighet i stadsdelar som infört odlingar. Övriga fördelar är en sänkt temperatur på sommaren, bättre biologisk mångfald, bättre dagvattenhantering och att kunskapen om odling och djurhållning behålls. Men vi måste inse att det krävs fler lösningar än stadsodling för att ställa om till hållbar matkonsumtion.

Vilka kreativa lösningar kan vi då komma på för att styra/inspirera/uppmuntra stadsborna till hållbar matkonsumtion? Jag tror att det finns både hårda och mjuka designlösningar som ännu inte har sett dagens ljus.

Bild: Erik Rosin

I ett examensarbete på Beckmans introducerade Erik Rosin Meatfree Monday Roulette, ett socialt spel som på ett kul sätt inspirerar till ökad kunskap om vegetarisk matlagning. Och för någon som jag själv, som mest har köttstinna recept i min receptportfolio, skulle kanske roliga kurser i köttsnål/köttfri matlagning vara effektivt. Vad sägs om att slänga in en matlagningskurs med ditt nya bostadskontrakt i den nybyggda stadsdelen?

Hur kan mat från regionen ges ökad plats i stadsbilden och hos mathandlarna? Är Bondens marknad och liknande initiativ en bra väg att gå? Kan den regionala maten få större utrymme hos mathandlarna på något sätt? Och hur kan den stadsodlade maten säljas, kan vi skapa små torg i staden där varorna kan säljas?  Skulle det gå att avanonymisera maten genom att ordna besök till ens matproducent, så att man med egna ögon kan se att det odlas ekologiskt och att djuren behandlas väl?

Ett mer handgripligt sätt är att styra utbudet, vilket kan innebära allt från samtal med mathandlare och restaurangägare till hårda krav för att få driva näringsverksamhet. Kanske kan trenden med hemlevererade matkassar utnyttjas? Vad skulle du tycka om din hyresvärd eller bostadsrättsförening ordnade en bra deal på matkassar med en hållbar köttmängd och ekologiskt producerade råvaror?

Vad blir ditt bidrag till en hållbar matkonsumtion i staden?

 

Johan Erlandsson, konsult inom hållbar konsumtion på Ecoprofile. Jobbar just nu med hållbara stadsdelar.