Bild: Borås Tapeter (beskuren)

 Bild: Borås Tapeter (beskuren)

Krönika

Mönsterdesigne(r)ns värld

Publicerat 2012.03.12

    Så här års översköljs man av en mängd olika trendrapporter. Trendgurus förutspår de trender som ska råda under det kommande året. Siare berättar att årets färg är… orange. Du kommer att inreda din trädgård som ett rum och du kommer att få se mycket av randiga tapeter. Det kan vara spännande att låta ögat glida över dessa oftast rikt illustrerade uppslag, men nästan alltid lämnar de en fadd smak i munnen av kosmetika och hysterisk konsumtion. Så bli inte besviken nu, för detta är inte en rapport om tapettrenderna år 2012 utan en spaning och en berättelse om en gammal bransch stadd i förändring.

    Yrket, mönsterdesigner
    Jag är tapetdesigner och jobbar med ytan. Men mönsterdesign handlar om så mycket annat än att bara lägga till en vacker styling på produkterna. Att vara skicklig på att göra omvärldsanalysen rätt, och att se vad den innebär, betyder mycket för mitt uppdrag som skiftar utifrån vad som behövs i företagsportfolion. Mitt mål är att möta marknadens behov, nosa upp trender och målgrupper samt förpacka detta till ett så attraktivt erbjudande till kunden att hon inte kan motstå en investering. Ett mönster kan faktiskt uppnå ikonstatus och vara en tydlig markör av varumärket.

    Mönsterformgivarbranschen
    Om man ser till mönsterformgivarbranschen i stort, vilka mönster ska vi designers göra? Och vad är det som ska mönstras? Om man ser på detta avgränsade gebit så tycker jag mig se en rolig, bubblande, utmanande och spännande bransch. Det svenska ordet mönsterformgivning, ställer till det en del, men om man ser till det engelska ordet surface pattern design så uttrycks innehållet tydligare. Som mönsterformgivare jobbar du med att ta fram mönster för alla sorters ytor som kan mönstras. Det kan vara golv, gardinvaror, konfektionstyger, skrivböcker eller wettextrasor, bara din egen fantasi sätter gränserna.

    En blogg som jag följer dagligdags är Print and Pattern med underrubriken "a website that celebrates the world of surface pattern design”. Kvinnan bakom bloggen kallar sig Bowie Style, men det är så klart en psedonym. Hon är mönsterformgivare och ligger även bakom böckerna Print and Pattern I och II. Fantastiskt intressanta böcker om man vill skaffa sig en översikt över dagens mönsterformgivare och 2010-talets formspråk. För ett antal år sedan var det en enorm vurm för datoranvändande. Hanna Werning gick i bräschen för Illustrator-stilen där man jobbade med olika Cliparts i lager på lager. Verkligen annorlunda mönster när de kom, men sedan blev det för mycket av den varan när alla ville göra Werning-mönster.

    Återväxten
    Det som känns så härligt och spännande just nu är att man ser så mycket som är handgjort, eller delvis skapat av en människohand. Ofta korsbefruktat med ett formspråk som har sin grund i datorns olika mjukvaror.

    Ibland får jag privilegiet att vara gästkritiker på HDK, vilket jag verkligen värdesätter. Där kan man känna att pendeln börjar slå från de ganska datoriserade Illustrator-mönsterna till att mer låta handen närvara i slutresultatet. Studenterna använder sig då mer av program som Photoshop. I våras hade jag förmånen att vara opponent på ett examensarbete på HDK skapat av Sandra Wall. Halvvägs in i arbetet blev hennes dator stulen, så hon använde istället PictureShow, vilket är en app i Iphonen, för att göra mönster med ett fantastiskt resultat. Verkligen exotiskt för mig som är 70-talist och som kanske inte sätter min dator i centrum för mitt mönsterskapande.

    Mönsterskaparvärlden lever ett fantastiskt kreativt liv, mycket tack vare nätet och dess fördelar. Som mönsterformgivare kan du producera dina egna produkter, lägga ut dem till försäljning via Etsy, blogga och twittra om dina alster och din process. Och det är just detta som är så mäktigt! Som åskådare kan du följa en designer i det dagliga arbetet, följa med i inspirationen och få följa med i processen, inte konstigt att man får habegär!

    Mönsterdesign på den internationella marknaden
    Utomlands är det mycket vanligt att mönsterformgivare är knutna till en studio som fungerar som agent för deras arbete. Antingen sitter man fysiskt många tillsammans eller så sitter man på annan ort och håller kontakt via nätet. Som mönsterformgivare behöver du inte en utrustning som tar speciellt stor plats för att kreera dina alster; ett skrivbord, en dator, en skanner och möjligtvis en skrivare också.

    De stora mässorna för den som vill upprätta ett stort kontaktnät är Heimtex i Frankfurt, Tyskland, som jag skriver om senare i texten, och den äger rum i januari. I maj kommer sedan Surtex i NY, USA, och i september är det Indigo i Bryssel, Belgien. På dessa mässor hittar man designerna som visar upp sina mönster för potentiella producenter och inköpare. Skrämmande nog har arvodet för rättigheterna till ett mönster inte förändrats i pris de senaste 15 åren. Kanske är det så att datorn har gjort det snabbare att designa och därmed ligger det låga priset kvar. Detta smittar över på den gedigna handmålade designen som blir alltmer sällsynt, eftersom man inte får lönsamhet i den helt enkelt.

    Den omfattande ekonomiska osäkerheten i omvärlden har inte bara påverkat formgivarnas arvode utan även svenska konsumenter negativt. Början på 2011 var bra för tapetbranschen. Det började oerhört starkt, men i mitten av september hände något. Svenskarna slutade handla tapeter. Faktum är att de även slutade köpa färg och verktyg. Det blev faktiskt ganska tomt ute i färghandlarnas butiker. Detta avbräck kan också avläsas i antalet inrapporterade ROT-avdrag. Anledningen är till synes svår att spåra, för de svenskar som har anställning har faktiskt lite mer i plånboken än tidigare och räntorna ligger relativt lågt. Nej, det som har påverkat är mer känslan av osäkerhet. SAAB går i konken, tusentals blir utan jobb. Grekland krisar och hela eurozonen verkar bryta samman. Hur ska vi då kunna tänka på tapeter mitt i allt detta??

    I kristider blir vi ofta mer traditionella och familjeorienterade. Inredning och prylar ska påminna om förr men ändå vara nya. Vi vänder oss till starka, etablerade varumärken som upplevs som trygga. Vi agerar med försiktighet och inreder därefter. Vi blandar gammal och nytt. Kanske är det därför som den senaste kollektionen Karlslund, som jag har tagit fram för Borås Tapeter har fått ett så varmt mottagande. Det är en historisk tapetkollektion med mönster från 1500-talet fram till 1900-talet, översatt till en modern produkt producerad med ny tillverkningsteknik.

    Bild från Karlslund-kollektionen

    Den ekonomiska krisen gör oss alltså sparsamma och istället för att byta ut hela möblemang satsar vi på detaljerna. För nytt och fräscht vill vi ha det hemma! Och detta är en trend i sig, eller kanske snarare ett symptom på vårt konsumtionssamhälle. Butikskedjan Happy Homes, som är en färgfackhandel, har gjort en undersökning där 59 % av de svarande tyckte att ett snyggt inrett hem ger status. På andra plats i statusligan kom ett intressant och välbetalt jobb.

    Men när nu världen ser osäker ut och vi känner oss otrygga, borde vi inte då enligt alla omvärldsanalyser satsa mer på våra hem? Boa in oss? Göra vårt hem attraktivt för alla och envar? Jo, egentligen. Men varför syns inte detta i siffrorna från heminredningsbranschen? Kanske är det så, att om allt verkar osäkert vill vi i våra investeringar signalera stabilitet och satsar i stället på statusmarkörer som syns utåt. En liten väska från Louis Vuitton, senaste iPhonen eller en tjusig BMW.

    Heimtex, den stora branschmässan
    Varje år i början på januari äger mässan Heimtex rum i Frankfurt, Tyskland. Med över 70 000 besökare och närmare 2 600 utställare kan man beskriva Heimtex som den viktigaste och största mässan när det gäller bädd, bad, textilier och tapeter för konsument- och contractmarknaden. Det är en naturlig mötesplats för branschfolket och du får årets första ”buzz” här. Trots att det som sagt är kris i Europa är mina intryck från mässan inte att det är en bransch i kris. Mässan var spännande. I hallen som tapetbranschen hade till förfogande var det fullt. Som vanligt fanns de stora tyska tapetföretagen representerade med sina enorma montrar. De presenterade ett stabilt flöde av nyheter. Det var inget galet experimenterande, vilket det var för något år sedan, men det var heller inget ängsligt presenterat sortiment. Intrycket var en stabil och trygg bransch som presenterade säkra kort inför det kommande året. De flesta tapetföretagen här satsar på massmarknaden och då med vinyltapeter, (som för övrigt är det dominerande materialet ute i Europa).

    Det som kändes lite roligt och spännande var att en del mindre företag, som söker sig mot en exklusivare marknad, hade letat sig in. Det gör att själva mässan blir mer intressant att besöka och att man får fler impulser. De stora företagen som satsar på massmarknaden vill inte och försöker inte vara trendsättande på något sätt, medan de mindre företagen har sin nisch där. Majoriteten av de nya utställarna är editeurer, som det heter på franska eller converter, som det heter på engelska, dvs. de har en designstudio eller designkoordinator, som lägger upp kollektionerna och sedan löntrycker de tapeterna på ett annat ställe. De äger alltså inte själva sin produktionsanläggning.

    Bild från Heimtexmässan. Foto: Hanna Wendelbo-Hansson

    När det gäller tapeter finns det ett antal olika trycktekniker som screen, djuptryck, limtryck samt digitaltryck. Produktionsanläggningarna i Europa och Ukraina, som för övrigt är tapetcentrumet utanför Europa, domineras av screenteknik och djuptryck och som tidigare nämnt är det vinyltapeter som är det förhärskande materialet.

    Tekniken att digitaltrycka tapeter har gett branschen en viril input. När man digitaltrycker tapeter är man inte styrd av en traditionell mönsterrapport, utan man kan jobba med bilder och ytor på ett helt fritt sätt. Man är inte heller bunden till ett visst antal färger som ska ingå i designen. I digitaltryckta tapeter kan man välja att förhålla sig helt fritt till detta. Vid uppstart av traditionellt tryckta tapeter är det en oerhört stor kostnad att dels köpa in valsarna som ska trycka mönstret och dels trycka större serier för att få lönsamhet i det hela. Dessa gamla sanningar omkullkastas helt av digitaltrycket och medför att det poppar upp små nyetablerade företag. I princip kan du köpa in en digital printmaskin för 100 000 och sedan starta upp ditt företag. Och du behöver inte binda pengar i lagerkostnader då maskinerna i princip kör allt on-demand och skräddarsytt för kunden. En av nackdelarna med digitaltryckta tapeter är att de blir oerhört dyra jämfört med traditionellt tryckta tapeter.

    Nå, detta må nu inte vara en trendrapport men frågan är ändå: Hur kommer vi att summera 2012 om ett år när vi har det i backspegeln? Kommer 2012 att vara ett krisår som skriver in sig som en skugga i våra designhistorieböcker? Nej, jag ser med nyfikenhet och tillförsikt på detta lilla nyfödda år och håller mig till devisen: Nöden är uppfinningarnas moder.

    Hanna Wendelbo-Hansson,
    Designer Borås Tapeter